Snart kommer det digitala stödet till ett läkemedel inte längre att vara något fristående utan en integrerad del av behandlingen – är systemet och den svenska vården redo för det? Magnus Lejelöv skriver om utvecklingen där tekniken kan täcka in helheten och både säkerställa användande och effekt samt öka förståelsen kring sjukdomen.
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till Janssen-Cilags vaccin mot covid-19. Därmed är nu fyra vacciner godkända för användning inom EU.
Diskussionen inom världshandelsorganisationen WTO om att avskaffa patentskyddet för vacciner mot covid-19 är mycket farlig. Det skulle ge oöverblickbara negativa konsekvenser för all framtida utveckling av läkemedel och vacciner. Dessutom är det ingen lösning på problemet att snabbt producera stora mängder vacciner till hela världens befolkning.
I februari blev det klart att Sverige är ett av de 11 länder som tar emot uppladdning av EU:s covid-vacciner i den databas som skyddar Europas medborgare mot att förfalskade läkemedel ska kunna ta sig in den legala läkemedelsförsörjningen på apotek eller sjukhus. Till en början kommer ca 10 miljoner förpackningar covid-vacciner laddas upp varje kvartal.
Samtidigt som Sveriges hela varuexport minskade med 6 procent under 2020 slår svensk export av läkemedel nytt rekord. Det betyder också att exporten av läkemedel nu gått om exporten av personbilar som backar under 2020.
I en tid av ständigt dataskapande handlar en stor del av diskussionen om vem som ska dela vilken data med vem. Från läkemedelsbranschens perspektiv är detta inte bara en essentiell fråga utan också en fråga med många svar. Utan att tro att vi har det enda svaret tänkte jag i denna krönika lyfta en möjlig del av lösningen.
Tillverkning av vacciner mot covid-19 utgör en enorm industriell utmaning. Aldrig tidigare har läkemedelsföretagen ställts inför uppgiften att på kort tid producera vacciner till stora delar av världens befolkning. Det skriver Anders Blanck och Jonas Vikman, vd respektive samhällspolitisk chef för Lif – de forskande läkemedelsföretagen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
EU införde 2019 ett nytt regelverk för att skydda patienter från förfalskade läkemedel och under 2020 avslutades det stegvisa införandet av systemet i Sverige. Nu ska den svenska delen av systemet användas för att garantera äktheten hos de godkända covid-19-vaccinerna.
Following the publication of Europe’s Beating Cancer Plan, EFPIA, the European Cancer Patient Coalition (ECPC) and the European Cancer Organisation (E.C.O.) would like to invite you to a press briefing to share their reactions to the Plan and discuss next steps towards a successful implementation of its ambitious goals.
Time: Wednesday, 3 February at 18:00 CET
Speakers:
Matti Aapro, Pr
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till AstraZenecas vaccin mot covid-19. Därmed är nu tre vacciner godkända för användning inom EU.
Istället för att lägga energi på att inrätta handelshinder måste EU sätta sig ner med vaccinföretagen för att i god anda konstruktivt lösa de gemensamma utmaningarna, skriver Anders Blanck, vd Lif, i en kommentar.
Det finns ofta en tendens att förenkla hållbarhetsfrågor och inte ta tag i de målkonflikter som faktiskt finns. Coronapandemin rymmer flera exempel på sådana konflikter. Bengt Mattson, hållbarhetsexpert på Lif, lyfter bland annat användningen av engångsmaterial och minskade koldioxidutsläpp under förra året.
Det kan uppstå en målkonflikt mellan läkemedelsbehandling och högt uppsatta miljömål. Men lösningen kan aldrig vara att patienter av miljöskäl tvingas avstå behandling. En rimlig balans måste finnas på gemensam EU-nivå.
Behandlingen av cancer blir allt mer avancerad och träffsäker. På internationella cancerdagen den 4 februari uppmärksammar Lif de nya läkemedel och kombinationsbehandlingar som transformerar cancervården här och nu. Precisionsmedicin, revolutionerande behandlingar och läkemedel som CAR-T och checkpoint-hämmare introduceras och kombinationsmedicin ger nya möjligheter.
En anledning till att avancerad artificiell intelligens är ett lysande komplement till den framtida vården är att ett system kan lära sig mer av att både använda den data som finns idag och den som kommer inom ett område – vi behöver lärande system i den kliniska vardagen. Hur ser möjligheterna ut? Magnus Lejelöv reflekterar i en krönika med avstamp i E-hälsomyndighetens senaste fokusrapport.
Forskningen på vacciner mot covid-19 fortsätter att öka i omfattning. Nu finns 236 vaccinkandidater under utveckling globalt, varav 63 har börjat testas i kliniska prövningar. – Det är viktigt med omfattande forskning på vacciner mot covid-19. Det kommer att krävas ett antal vacciner för att möta det stora globala behovet, säger Jonas Vikman, Lifs samhällspolitiske chef och vaccinexpert.
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till företaget Modernas vaccin mot covid-19. Därmed är nu två vacciner godkända för användning inom EU.
Nu finns produktinformationen på svenska för det första godkända vaccinet på Fass. För att underlätta tillverkning och distribution av covid-19-vacciner inom EU har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA gjort undantag för ordinarie språkkrav på bipacksedel och märkning av förpackning. Syftet är att underlätta delande av tillgängliga vacciner mellan EUs olika länder.
Kanske gillar ni inte att få den skräddarsydda reklamen för slalomskidor när ni loggar in på Facebook, men tänk att kunna kombinera data från olika sökbeteenden i vardagen för att hitta sjukdom i tid och få en bättre prognos. Visst finns det baksidor, men det är i det närmaste oetiskt att inte försöka använda data hos de som vill. Det skriver Lifs digitaliseringsexpert Magnus Lejelöv i en krönika.
Innan ett nytt vaccin kan ges till befolkningen måste det godkännas av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten. EMA:s granskning av nya vacciner är en del av ett omfattande säkerhetssystem för vacciner och läkemedel. Det övergripande syftet med detta är patientsäkerhet.
