Beslutet av världshandelsorganisationen WTO att delvis upphäva patenten på vacciner mot covid-19 är djupt olyckligt. Det är tack vare patentskydd som det i dag finns vacciner mot sjukdomen. Beslutet riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för investeringar i medicinsk forskning.
Antalet vaccinkandidater som testas på människor fortsätter att öka, nu är 84 vacciner i klinisk fas. Det visar statistik från WHO som Lif sammanställt.
– Det är positivt att forskare och företag fortsätter att arbeta för att få fram fler godkända vacciner mot covid-19. Pandemin är tyvärr uppenbarligen långt ifrån över säger Lifs samhällspolitiske chef Jonas Vikman.
Med fyra godkända vacc
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till Janssen-Cilags vaccin mot covid-19. Därmed är nu fyra vacciner godkända för användning inom EU.
Diskussionen inom världshandelsorganisationen WTO om att avskaffa patentskyddet för vacciner mot covid-19 är mycket farlig. Det skulle ge oöverblickbara negativa konsekvenser för all framtida utveckling av läkemedel och vacciner. Dessutom är det ingen lösning på problemet att snabbt producera stora mängder vacciner till hela världens befolkning.
Tillverkning av vacciner mot covid-19 utgör en enorm industriell utmaning. Aldrig tidigare har läkemedelsföretagen ställts inför uppgiften att på kort tid producera vacciner till stora delar av världens befolkning. Det skriver Anders Blanck och Jonas Vikman, vd respektive samhällspolitisk chef för Lif – de forskande läkemedelsföretagen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
EU införde 2019 ett nytt regelverk för att skydda patienter från förfalskade läkemedel och under 2020 avslutades det stegvisa införandet av systemet i Sverige. Nu ska den svenska delen av systemet användas för att garantera äktheten hos de godkända covid-19-vaccinerna.
Forskningen på vacciner mot covid-19 fortsätter att öka i omfattning. Nu finns 236 vaccinkandidater under utveckling globalt, varav 63 har börjat testas i kliniska prövningar. – Det är viktigt med omfattande forskning på vacciner mot covid-19. Det kommer att krävas ett antal vacciner för att möta det stora globala behovet, säger Jonas Vikman, Lifs samhällspolitiske chef och vaccinexpert.
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till företaget Modernas vaccin mot covid-19. Därmed är nu två vacciner godkända för användning inom EU.
Innan ett nytt vaccin kan ges till befolkningen måste det godkännas av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten. EMA:s granskning av nya vacciner är en del av ett omfattande säkerhetssystem för vacciner och läkemedel. Det övergripande syftet med detta är patientsäkerhet.
Varför barn drabbas såväl lindrigare som i lägre grad finns det flera teorier kring. Flera teorier finns det också kring varför vissa vuxna drabbas av sk långtidscovid. Om det och om spännande studier där man kombinerar olika vaccintyper handlar årets sista coronakrönika av Johan Brun.
Årets sista coronakrönika av Johan Brun präglas av en försiktig optimism tack vare den positiva vaccinutvecklingen men smittspridningen i Sverige fortsätter att väcka oro. Nya rön om blodgrupper och nyttan av snabbtester är andra teman.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) väntas godkänna två vacciner mot covid-19 runt årsskiftet. Bakom detta ligger en enorm kraftsamling och ett intensivt utvecklingsarbete. Här listar Lif åtta viktiga faktorer som gjort detta möjligt.
Det tog 330 dagar från identifiering av det okända viruset tills det första vaccinet godkändes. Den globala vetenskapliga kraftansträngning som skett under 2020, samtidigt som coronapandemin härjat, saknar motstycke i medicinhistorien. Förklaringen? Den viktigaste är att alla har jobbat tillsammans, säger Jonas Vikman, samhällspolitisk chef, Lif i en ledare i Life-time.
Avancerade genomstudier kan ge uppslag på nya läkemedel för behandling av covid-19, något som behövs som komplement till framtida vacciner. I övrigt handlar veckans coronakrönika om de fortsatta problemen med att jämföra data men också om optimistiska vaccinplaner.
Johan Brun följer för Lifs räkning coronapandemin och arbetet med att ta fram läkemedel och vacciner mot covid-19. I denna krönika är fokus på vårt beteende och hur vi kan bidra till att stoppa den svenska accelererande smittan - i väntan på godkända vacciner. Ett annat aktuellt ämne är flockimmuniteten - varför är så svårt att sia om när och hur den skulle kunna uppstå?
Under oktober har pandemin tagit ny fart och Europa har gått om Latinamerika som världens mest drabbade område. Trots successivt tilltagande kunskap finns det många obesvarade frågor kvar och behovet av effektiva vacciner för att kunna stoppa pandemin ökar konstaterar Johan Brun i veckans krönika om den pågående coronapandemin.
Bättre statistik efterlyser Johan Brun i veckans coronakrönika. Det räcker inte att bara veta antalet smittade utan vi behöver också förstå hur stor andel som kan komma att kräva sjukhusvård. Nya data från vaccinstudier väcker samtidigt hopp om att skyddet efter vaccination är om möjligt starkare än efter genomgången infektion.
Bättre metoder för att förutspå hur viruset kan drabba olika individer, bättre behandling under sjukdomen liksom bättre kunskap om mutationerna och hur de påverkar viruset är några av de positiva ämnen som Johan Brun tar upp i sin veckokrönika. Mindre positivt är forskning som visar att immuniteten efter genomgången infektion verkar klinga av relativt snabbt.
När coronapandemin fortsätter att växa ökar förhoppningarna kopplade till vaccinutvecklingen. Vaccinläget är också temat för Johan Bruns senaste krönika. När kommer de första vaccinerna vara godkända och hur effektiva kommer de att vara? Varför är det svårare att få fram vaccin som fungerar för äldre? Hur många kommer att kunna erbjudas vaccin och vilka kommer att vilja vaccinera sig?
Hur många vaccinkandidater forskas det på? Hur många av dessa befinner sig i klinisk fas, det vill sägas testas på människa? Och hur många människor ingår i dessa studier? Lif analyserar och uppdaterar löpande forskningsläget för vaccin mot covid-19.