Nyhet -
"Vaccinstudier visar lovande resultat"
Bättre statistik efterlyser Johan Brun i veckans coronakrönika. Det räcker inte att bara veta antalet smittade utan vi behöver också förstå hur stor andel som kan komma att kräva sjukhusvård. Nya data från vaccinstudier väcker samtidigt hopp om att skyddet efter vaccination är om möjligt starkare än efter genomgången infektion.
Återigen har hela Europa, med några få undantag, tagit ett steg tillbaka och stängt ned stora delar av sina samhällen. Samma åtgärder som man vidtog i våras. Frågan är vad man hoppas på denna gång. Handlar det kanske bara om att den politiska ledningen känner att de måste göra ”något”? I England sade Boris Johnsson efter förra nedstängningen ”aldrig mer”, då det kostade samhället för mycket och drabbade de svagaste medborgarna alldeles för hårt. Nu fattar han åter igen beslut om samma åtgärder.
Även svenska Folkhälsomyndigheten upplever att vi närmar oss en ”kritisk punkt” som kräver införande av lokala restriktioner. Detta efter en 70-procentig ökning av nya positiva fall av covid-19 under senaste veckan. En ökning som delvis förklaras av ökad provtagning (8 ggr fler än i våras) och smittspårning, men även av att coronainfektionen sprider sig till nya grupper. Ökningen finns i alla åldersgrupper men är mest uttalad bland yngre. Vi ser tyvärr även en ökning av sjukhusinläggningar.
Folkhälsomyndigheten upplever att ökningen är större än förväntat men hoppas fortfarande på att den inte kommer belasta sjukvården i allt för stor utsträckning. Tyvärr kan vi se att några sjukhus redan ser en ökad tillströmning varför man igen tvingas gör omprioriteringar och meddelar att den så kallade vårdskulden tilltar.
Det känns bra att vi nu vet bättre hur vi ska ta hand om de som drabbats av den svårare formen av covid-19. Viktigt är att tidigt ge blodproppsförebyggande behandling och många gånger kan respiratorbehandling undvikas genom att patienten tidigt får höga halter av extra syrgas tillsammans med kortison. Bättre resultat för intensivvårdade patienter redovisas från många länder med liknande omhändertagande. Hoppas att behandlingarna fortsätter att utvecklas och att vi i Sverige kan hålla ner dödstalen på de låga nivåer som vi trots allt har haft sedan en tid.
Siffrorna ger inte hela bilden
Vi behöver fortfarande bättre statistikunderlag för att fullt ut förstå vad som händer. När Stockholm redovisar en ökning av ”konstaterade fall” från 1 657 en vecka till 2 966 fall veckan därpå och nu, sedan några dagar, redovisar ännu snabbare ökningstakt upplever vi det som mycket skrämmande. Sverige har nu det högsta antalet smittade under ett dygn sedan pandemin startade. Men hur många av de diagnosticerade har inga eller obetydliga förkylningssymtom och hur många utvecklar en sjukdomsbild som kräver kontakt med sjukvården? I våras testades nästan uteslutande patienter med covid-19 som lades in på sjukhus, idag testas mer eller mindre alla som vill. En mer detaljerad redovisning av den verkliga situationen och inte bara skrämmande totalsiffror skulle ge en bättre förståelse av situationen och ett bättre underlag för hur vi ska förhålla oss till den aktuella situationen.
Barn fortsätter att drabbas i mindre grad
Nu kommer allt fler artiklar som visar att barn i de lägre åldrarna varken blir speciellt lätt smittade och om de är smittade sprider de inte smittan vidare i någon större utsträckning. I en artikel i den medicinska tidskriften Nature tar tyska forskare från Robert Koch Institutet upp detta och föreslår den mindre storleken på lungorna som en förklaring. De allra yngsta får i sig mindre mängder och följaktligen kan inte virus sprida sig lika lätt. Sedan Italien efter sommarlovet öppnade upp sina skolor har man följt 65 000 elever och endast 2 procent har blivit smittade fram tills nu. Från Amerika rapporteras dubbelt så många smittade fall i åldersgruppen 10 till 20 år än i de yngre åldersgrupperna. Ser ut som att vi har en liknande situation i Sverige vilket gör beslutet att hålla för- och grundskolor öppna väl motiverat.
Acetylsalicylsyra minskar risken för propp
De flesta läkemedel som testats mot covid-19 har inte visat på någon större effekt, med undantag för den gamla trotjänaren dexamethason, ett drygt 60 år gammalt kortisonpreparat. Nu har ett ännu äldre läkemedel visat lovande resultat. Från USA meddelas att patienter som stod på lågdos salicylika (aspirin, magnecyl m.fl. från 1897) som förebyggande behandling vid hjärt-kärl-sjukdom hade en signifikant lägre risk att få komplikationer, mindre behov av respiratorvård och lägre risk att dö i covid-19. Resultaten från denna icke randomiserade uppföljningsstudie har nyligen publicerats i tidskriften Anesthesia and Analgesia och visade på en 44 procentig minskning av risken att behöva respiratorbehandling, 43 procents minskning av behov för intensivvård och 47 procents minskad risk att dö i covid-19. Sannolikt beroende på den låga dosen salicylika såg man ingen ökad risk för blödning under observationstiden. Författarna tillskriver den blodförtunnande effekten och därmed den minskade risken för blodproppsbildning den goda effekten. Nu hoppas man kunna starta en randomiserad kontrollerad studie för att verifiera de goda resultaten.
Hjärnsymtom uppmärksammas
Alltmer uppmärksammas problemet med att många med generellt milda coronasymtom uppger kvarstående besvär som minnesförlust och humörsvängningar men också rent allmänt svårt att genomföra tillsynes vardagliga sysslor. Andra kvarvarande symtom är ljud- och ljusöverkänslighet tillsammans med huvudvärk. Samtliga symtom liknar de som beskrivs i samband med en svårare hjärnskakning. Ingen vet varför men mycket talar för att SARS-CoV-2 triggar till en hjärninflammation. Hur vanligt detta är kvarstår att se och det verkar som att besvären kan gå över på några dagar men i vissa fall även kvarstå flera månader.
Immunitet efter sex månader
Ett efterlängtat resultat kommer snart att publiceras. Från Storbritannien rapporteras att covid-19 patienter som antingen var helt symtomfria eller endast hade milda symtom ändå hade ett kvarstående robust immunologisk T-cellsförsvar efter 6 månaders uppföljning. Studien som utgick från universitetet i Birmingham följde 2 000 fall av coronainfekterade invånare som inte sjukhusvårdades och inte heller fick någon medicinsk behandling. Samtliga studerade individer hade ett mätbart T-cellssvar mot ett flertal virusproteiner inklusive Spike-proteinet. Liksom i andra studier hade de med mer uttalade symtom ett starkare immunsvar.
Ett intressant fynd var att ju bättre T-cellssvar en individ hade desto bättre blev antikroppssvaret och det kvarstod även längre. Dessa fynd ger oss hopp om att vi faktisk kan få kontroll över pågående pandemi och att begreppet flockimmunitet så småningom kan bli en verklighet.
Vacciner kan ge starkare skydd
Antikroppsskyddet verkar vara relaterat till hur mycket besvär man har haft och mäter man tillräckligt noga har alla ett visst, om än ibland svagt, skydd mot SARS-CoV-2. Nu visar det sig att det skydd som vi får vid vaccination är om möjligt starkare än efter genomgången infektion. Det gäller för såväl antikroppar som T-celler. Förklaringen är att man med vacciner bättre kan styra hur starkt immunologiskt svar som skapas mot virusets ”Spikeprotein”, de piggar som sticket ut från viruset och som är en förutsättning för att virus ska kunna landa och komma in i cellen. Fortfarande är det inte fastställt vilka vacciner som blir mest effektiva, de som är skapade via äldre konventionella vaccinmetoder eller de som är utvecklade från de nya experimentella vaccinplattformarna. Men snart kommer vi att veta det.
Masstestning i Storbritannien
I staden Liverpool ska man i veckan starta ett mycket spännande experiment där man som ett första steg testar 500 000 individer för SARS-CoV-2. Ambitionen är testa hela stadens befolkning och hitta varje enskild person som bär på smitta och följa upp kontakter. Man hoppas även att med denna rigorösa testning minska behovet av karantäntiden för smittade från 14 till 7 dagar. I dag stannar endast 25 procent hemma i 2 veckor när de känner symtom som kan kopplas till en eventuell covid-19-infektion.
För att klara av att testa alla kommer man erbjuda testning i hemmet, på vårdcentraler och sjukhus men även på ålderdomshem, skolor, universitet och arbetsplatser. 2 000 arméanställda har kallats in för att stötta verksamheten. Tidigare har man gjort en totaltestning av ett samhälle i norra Italien, men då handlade det bara om 3 000 invånare. Den brittiska studien blir något helt annat och ska bli mycket intressant att följa.
Konserter som smittkälla
Nu är resultat från den stora inomhuskonserten i Tyskland, där man testade och därefter följde upp samtliga 1 200 som deltog, klart. Glädjande nog har ingen av alla som var där blivit smittad, förvånande men väldigt positivt. Deltagarna hade delats upp i tre grupper med uppmaningen att antingen hålla rekommenderad distansering, mer moderat distansering eller ingen alls. Är kanske risken för smitta lägre än vad vi hittills trott om man följer säkerhetsregler och säkerställer en god ventilation?
Svårbedömt läge
Den vanligaste frågan jag får är ”när kommer pandemin att ta slut”? En fråga som varken jag eller någon annan har ett svar på. I tidigare krönikor spekulerade jag i en förbättring av situationen efter sommaren. Bevisligen hade jag fel. Men att den kommer ta slut är jag övertygad om. Kanske en successiv flockimmunitet, om än långsammare utvecklad än väntat, förstärkt med ett väl genomfört vaccinationsprogram kommer vara den slutliga lösningen. Vi kan alltid hoppas. Under tiden får ni njuta av hösten och börja planera för den lilla julen med de allra närmaste i familjen.
Johan Brun är senior medicinsk rådgivare på LIF och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen. Han har sedan pandemiutbrottet följt forskningen och litteraturen om corona och covid-19 och uppdaterar kunskapsläget i veckovisa krönikor.
Läs mer om pågående forskning kring läkemedel och vacciner mot covid-19 i LIFs forskningsöversikt:
