I veckans krönika tar Johan Brun bland annat upp pandemins ursprung - var och när startade den, de senaste rapporterna om effekten av munskydd och, inte minst, hur data fortsätter att skilja sig mellan olika länder och varför det blir så vanskligt och svårt att jämföra och dra slutsatser utifrån dessa olika rapporter.
Äldre är en av riskgrupperna för att drabbas av svår covid-19-sjukdom. Därmed är det viktigt att de vacciner som utvecklas har god effekt på den gruppen. Det har funnits enstaka uppgifter om att äldre inte ingår i de kliniska vaccinprövningarna som pågår mot covid-19. Det stämmer inte visar statistik som Lif nu publicerar.
Johan Brun följer för Lifs räkning coronapandemin och arbetet med att ta fram läkemedel och vacciner mot covid-19. I denna krönika är fokus på vårt beteende och hur vi kan bidra till att stoppa den svenska accelererande smittan - i väntan på godkända vacciner. Ett annat aktuellt ämne är flockimmuniteten - varför är så svårt att sia om när och hur den skulle kunna uppstå?
Under oktober har pandemin tagit ny fart och Europa har gått om Latinamerika som världens mest drabbade område. Trots successivt tilltagande kunskap finns det många obesvarade frågor kvar och behovet av effektiva vacciner för att kunna stoppa pandemin ökar konstaterar Johan Brun i veckans krönika om den pågående coronapandemin.
De kliniska studier som nu pågår för covid-19-vacciner är bland de största som genomförts för att dokumentera nya vacciner. Detta framgår av ”Utveckling av vaccin mot covid-19 i siffor”, en ny forskningsöversikt som Lif publicerat.
Bättre statistik efterlyser Johan Brun i veckans coronakrönika. Det räcker inte att bara veta antalet smittade utan vi behöver också förstå hur stor andel som kan komma att kräva sjukhusvård. Nya data från vaccinstudier väcker samtidigt hopp om att skyddet efter vaccination är om möjligt starkare än efter genomgången infektion.
Hur kan vi minska miljöpåverkan från läkemedel ur ett livscykelperspektiv? I samarbete med läkemedelsindustriföreningen Lif har IVL under flera år arbetat med att ta fram en modell för miljöbedömning av läkemedel som man hoppas ska bli vägledande. En rapport som nu publiceras visar hur olika aktörer kan använda modellen för att driva på miljöförbättringar.
För kunderna märks ingen skillnad då apotekets personal scannar läkemedelsförpackningar innan utlämnandet, men sedan nära två år tillbaka säkrar ett nytt system läkemedlets äkthet. I november är systemet med så kallad e-verifikation av läkemedel nu fullt ut implementerat och alla förpackningar som utlöser ett larm kommer att utredas.
Bättre metoder för att förutspå hur viruset kan drabba olika individer, bättre behandling under sjukdomen liksom bättre kunskap om mutationerna och hur de påverkar viruset är några av de positiva ämnen som Johan Brun tar upp i sin veckokrönika. Mindre positivt är forskning som visar att immuniteten efter genomgången infektion verkar klinga av relativt snabbt.
När det första cancerläkemedlet nu tagits in i läkemedelsförmånen för behandling av patienter med en särskild genförändring har vi tagit ett litet steg på vägen till att verkligen implementera precisionsmedicin. Nu behövs en samsyn kring hur hälso- och sjukvården måste förändras för att potentialen inom precisionsmedicin ska kunna förverkligas, skriver Dag Larsson i en ledare i Life-time.
I en krönika beskriver Bengt Mattson, hållbarhetsexpert på Lif, hur hållbarhetsarbetet inom läkemedelssektorn under de senaste 25 åren har gått från miljöfokus till att rymma allt fler aspekter. Idag är hållbar utveckling en nödvändig del av affärsstrategin – en utveckling som speglas i resten av samhället, inte minst genom FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030.
När coronapandemin fortsätter att växa ökar förhoppningarna kopplade till vaccinutvecklingen. Vaccinläget är också temat för Johan Bruns senaste krönika. När kommer de första vaccinerna vara godkända och hur effektiva kommer de att vara? Varför är det svårare att få fram vaccin som fungerar för äldre? Hur många kommer att kunna erbjudas vaccin och vilka kommer att vilja vaccinera sig?
Under snart fem år har läkemedelsföretag i Sverige tvingats betala återbäring på läkemedel som de inte själva sålt, utan som parallellimporterats och sålts i Sverige av andra företag. Detta är helt orimligt och nu måste regeringen agera. Annars riskeras att svenska patienters tillgång till viktiga läkemedel försenas eller helt stoppas.
Det har blivit allt vanligare att läkemedelsföretag e
Hur många vaccinkandidater forskas det på? Hur många av dessa befinner sig i klinisk fas, det vill sägas testas på människa? Och hur många människor ingår i dessa studier? Lif analyserar och uppdaterar löpande forskningsläget för vaccin mot covid-19.
Smittspridningen fortsätter att öka i Sverige liksom i resten av världen. Muterade virus kan vara en av förklaringarna liksom medborgare som tröttnat på restriktioner och social distansering, skriver Johan Brun i veckans coronakrönika.
Athenapriset, som är Sveriges största pris för framstående klinisk forskning, går i år till en grupp forskare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska institutet i Stockholm. De har utvecklat Asthmatuner, ett appbaserat system som underlättar astmapatienters självtester. Verktyget består av en spirometer som är inkopplad till en digital app i mobiltelefonen. Appen analyserar mätresultatet o
Smittan i Europa ökar och vilken strategi som ska genomföras för att bromsa pandemin diskuteras i väntan på ett fungerande vaccin. Forskning från Sverige bekräftar att det framförallt var hög ålder i kombination med annan sjukdom som orsakade de flesta av vårens dödsfall. Kan forskning om hur SARS-CoV-2 dämpar smärtupplevelser resultera i nya läkemedel? Kan kväveoxidbehandling hjälpa covid-sjuka?
Årets Nobelpris i kemi går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för upptäckterna kring CRISPR/Cas9, den så kallade gensaxen. Det handlar om forskning som skapat möjligheter att på ett mycket enklare sätt förändra gener och därigenom både hjälpa oss att förstå olika biologiska mekanismer, inklusive sjukdomars orsaker och dessutom möjligheten att editera dessa gener. Lifs Dag Larsson komm
Upptäckten av en okänd smittsam ”agent” – non A, non B – belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020. Dag Larsson sakkunnig på Lif kommenterar årets pris och hur upptäckten nu innebär bot av en från början okänd sjukdom.
Årets Nobelpris är ett helt fantastiskt exempel på när grundläggande forskning leder till uppslag för läkemedelsföretagens tillämpade forskning som sedan ger tillgån
Varför ökar smittan återigen i Sverige, vad är skillnaden mellan anosmia och phantosmia, kan en kolesterolsänkande statin utvecklas till ett nytt läkemedel? Varför vissa drabbas hårdare och hur dessa kan identifieras är också ett angeläget forskningsområde. Det är några av ämnena i Johan Bruns senaste krönika.
