Nobelpriset till upptäckten av hepatit C – från ny sjukdom till bot

Upptäckten av en okänd smittsam ”agent” – non A, non B – belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020. Dag Larsson sakkunnig på Lif kommenterar årets pris och hur upptäckten nu innebär bot av en från början okänd sjukdom.

Årets Nobelpris är ett helt fantastiskt exempel på när grundläggande forskning leder till uppslag för läkemedelsföretagens tillämpade forskning som sedan ger tillgång till behandling där patienterna botas.

Okänd sjukdom

De tre pristagarna Alter, Houghton och Rice har under decennier arbetat med olika delar av den forskning som lett fram till att det numera finns flera mycket effektiva läkemedel för behandling av hepatit C. Viruset smittar via blod och kroppsvätskor och leder till en kronisk inflammation i levern. Leverfunktionen påverkas och till slut återstår endast levertransplantation som åtgärd vid obehandlad sjukdom.

Den grundläggande insikten var att det fanns en annan förklaring till att blodtransfusioner ledde till hepatit än den kunskap som fanns kring de då redan välkända hepatit A och hepatit B. Denna tredje faktor utgjorde ett reellt problem bland annat vid blodtransfusioner och organtransplantation. Senare utvecklades metoder för karaktärisering det nya viruset, som då helt logiskt fick namnet hepatit C. I tillägg visade forskningen att det var just viruset hepatit C ensamt som är orsaken till den överförbara sjukdomen.

Forskning som lett till botande läkemedel

Sedan följer en intressant fas i utvecklingen – den del som inte priset i sig uppmärksammar. Flera företag engagerar sig i att ta fram blodtester och i att utveckla antivirala läkemedel. Företagens fokuserade forskning och utveckling baseras på möjligheten att på ett väl karaktäriserat biologiskt ”target” testa om olika läkemedelskandidater har effekt på viruset, smittsamhet och sjukdomsförlopp. Redan 2011 kom de första kliniska resultaten och sedan dess har denna tillämpade forskning lett fram till flera läkemedel, som nu dessutom ges i kombination, där mer än 95 procent av de drabbade blir helt botade efter 8–12 veckors behandling. Att flera företag parallellt har genomfört egna utvecklingsprogram har både lett till allt bättre behandlingsresultat och konkurrens på marknaden.

Kunskap om virus

Det faktum att det för hepatit A och B finns vaccin och att det för hepatit C blev läkemedelsbehandling illustrerar att vi behöver en bredd av verktyg för att kunna komma åt olika virus egenskaper. Andra virussjukdomar behandlas med läkemedel eller förebyggs med vaccin – ibland behövs båda.

Ett Nobelpris för upptäckten av hepatit C lyfter fram det vi gärna skulle vilja se inom fler sjukdomsområden – en framgångssaga där samverkan mellan akademi, vård och företag leder till att patienter kan botas ifrån en annars grym sjukdom med levercancer eller behov av levertransplantation som konsekvenser. Forskningen inom virusorsakad hepatit illustrerar också hur vi kan kombinera förebyggande åtgärder som sprututbyten och vaccinationer med effektiv behandling. 

Dag Larson, senior sakkunnig på Lif.