Den politiska styrningen av läkemedelsområdet har upphört och makten har överlämnats till ett fåtal tjänstemän på statlig och regional nivå. Vi behöver en bredare politisk debatt om hur patienter ska ges möjlighet till behandling med godkända läkemedel, och om vilket land Sverige ska vara.
Kopplingen mellan antibiotikaresistens och FN:s globala hållbarhetsmål om god hälsa och välbefinnande är tydlig. Men flera av de andra målen är också beroende av att vi pressar tillbaka resistensen även om sambandet inte alltid är lika uppenbart, skriver Lifs hållbarhetsexpert Bengt Mattson.
Snart kommer det digitala stödet till ett läkemedel inte längre att vara något fristående utan en integrerad del av behandlingen – är systemet och den svenska vården redo för det? Magnus Lejelöv skriver om utvecklingen där tekniken kan täcka in helheten och både säkerställa användande och effekt samt öka förståelsen kring sjukdomen.
Diskussionen inom världshandelsorganisationen WTO om att avskaffa patentskyddet för vacciner mot covid-19 är mycket farlig. Det skulle ge oöverblickbara negativa konsekvenser för all framtida utveckling av läkemedel och vacciner. Dessutom är det ingen lösning på problemet att snabbt producera stora mängder vacciner till hela världens befolkning.
I februari blev det klart att Sverige är ett av de 11 länder som tar emot uppladdning av EU:s covid-vacciner i den databas som skyddar Europas medborgare mot att förfalskade läkemedel ska kunna ta sig in den legala läkemedelsförsörjningen på apotek eller sjukhus. Till en början kommer ca 10 miljoner förpackningar covid-vacciner laddas upp varje kvartal.
I en tid av ständigt dataskapande handlar en stor del av diskussionen om vem som ska dela vilken data med vem. Från läkemedelsbranschens perspektiv är detta inte bara en essentiell fråga utan också en fråga med många svar. Utan att tro att vi har det enda svaret tänkte jag i denna krönika lyfta en möjlig del av lösningen.
EU-kommissionen har beslutat ge villkorat godkännande till AstraZenecas vaccin mot covid-19. Därmed är nu tre vacciner godkända för användning inom EU.
Det finns ofta en tendens att förenkla hållbarhetsfrågor och inte ta tag i de målkonflikter som faktiskt finns. Coronapandemin rymmer flera exempel på sådana konflikter. Bengt Mattson, hållbarhetsexpert på Lif, lyfter bland annat användningen av engångsmaterial och minskade koldioxidutsläpp under förra året.
Det kan uppstå en målkonflikt mellan läkemedelsbehandling och högt uppsatta miljömål. Men lösningen kan aldrig vara att patienter av miljöskäl tvingas avstå behandling. En rimlig balans måste finnas på gemensam EU-nivå.
En anledning till att avancerad artificiell intelligens är ett lysande komplement till den framtida vården är att ett system kan lära sig mer av att både använda den data som finns idag och den som kommer inom ett område – vi behöver lärande system i den kliniska vardagen. Hur ser möjligheterna ut? Magnus Lejelöv reflekterar i en krönika med avstamp i E-hälsomyndighetens senaste fokusrapport.
Kanske gillar ni inte att få den skräddarsydda reklamen för slalomskidor när ni loggar in på Facebook, men tänk att kunna kombinera data från olika sökbeteenden i vardagen för att hitta sjukdom i tid och få en bättre prognos. Visst finns det baksidor, men det är i det närmaste oetiskt att inte försöka använda data hos de som vill. Det skriver Lifs digitaliseringsexpert Magnus Lejelöv i en krönika.
Innan ett nytt vaccin kan ges till befolkningen måste det godkännas av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten. EMA:s granskning av nya vacciner är en del av ett omfattande säkerhetssystem för vacciner och läkemedel. Det övergripande syftet med detta är patientsäkerhet.