Varför barn drabbas såväl lindrigare som i lägre grad finns det flera teorier kring. Flera teorier finns det också kring varför vissa vuxna drabbas av sk långtidscovid. Om det och om spännande studier där man kombinerar olika vaccintyper handlar årets sista coronakrönika av Johan Brun.
Årets sista coronakrönika av Johan Brun präglas av en försiktig optimism tack vare den positiva vaccinutvecklingen men smittspridningen i Sverige fortsätter att väcka oro. Nya rön om blodgrupper och nyttan av snabbtester är andra teman.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) väntas godkänna två vacciner mot covid-19 runt årsskiftet. Bakom detta ligger en enorm kraftsamling och ett intensivt utvecklingsarbete. Här listar Lif åtta viktiga faktorer som gjort detta möjligt.
Det tog 330 dagar från identifiering av det okända viruset tills det första vaccinet godkändes. Den globala vetenskapliga kraftansträngning som skett under 2020, samtidigt som coronapandemin härjat, saknar motstycke i medicinhistorien. Förklaringen? Den viktigaste är att alla har jobbat tillsammans, säger Jonas Vikman, samhällspolitisk chef, Lif i en ledare i Life-time.
Avancerade genomstudier kan ge uppslag på nya läkemedel för behandling av covid-19, något som behövs som komplement till framtida vacciner. I övrigt handlar veckans coronakrönika om de fortsatta problemen med att jämföra data men också om optimistiska vaccinplaner.
I veckans krönika tar Johan Brun bland annat upp pandemins ursprung - var och när startade den, de senaste rapporterna om effekten av munskydd och, inte minst, hur data fortsätter att skilja sig mellan olika länder och varför det blir så vanskligt och svårt att jämföra och dra slutsatser utifrån dessa olika rapporter.
Äldre är en av riskgrupperna för att drabbas av svår covid-19-sjukdom. Därmed är det viktigt att de vacciner som utvecklas har god effekt på den gruppen. Det har funnits enstaka uppgifter om att äldre inte ingår i de kliniska vaccinprövningarna som pågår mot covid-19. Det stämmer inte visar statistik som Lif nu publicerar.
Johan Brun följer för Lifs räkning coronapandemin och arbetet med att ta fram läkemedel och vacciner mot covid-19. I denna krönika är fokus på vårt beteende och hur vi kan bidra till att stoppa den svenska accelererande smittan - i väntan på godkända vacciner. Ett annat aktuellt ämne är flockimmuniteten - varför är så svårt att sia om när och hur den skulle kunna uppstå?
Under oktober har pandemin tagit ny fart och Europa har gått om Latinamerika som världens mest drabbade område. Trots successivt tilltagande kunskap finns det många obesvarade frågor kvar och behovet av effektiva vacciner för att kunna stoppa pandemin ökar konstaterar Johan Brun i veckans krönika om den pågående coronapandemin.
Bättre statistik efterlyser Johan Brun i veckans coronakrönika. Det räcker inte att bara veta antalet smittade utan vi behöver också förstå hur stor andel som kan komma att kräva sjukhusvård. Nya data från vaccinstudier väcker samtidigt hopp om att skyddet efter vaccination är om möjligt starkare än efter genomgången infektion.
Bättre metoder för att förutspå hur viruset kan drabba olika individer, bättre behandling under sjukdomen liksom bättre kunskap om mutationerna och hur de påverkar viruset är några av de positiva ämnen som Johan Brun tar upp i sin veckokrönika. Mindre positivt är forskning som visar att immuniteten efter genomgången infektion verkar klinga av relativt snabbt.
När det första cancerläkemedlet nu tagits in i läkemedelsförmånen för behandling av patienter med en särskild genförändring har vi tagit ett litet steg på vägen till att verkligen implementera precisionsmedicin. Nu behövs en samsyn kring hur hälso- och sjukvården måste förändras för att potentialen inom precisionsmedicin ska kunna förverkligas, skriver Dag Larsson i en ledare i Life-time.