Beslutet av världshandelsorganisationen WTO att delvis upphäva patenten på vacciner mot covid-19 är djupt olyckligt. Det är tack vare patentskydd som det i dag finns vacciner mot sjukdomen. Beslutet riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för investeringar i medicinsk forskning.
Tillverkning av vacciner mot covid-19 utgör en enorm industriell utmaning. Aldrig tidigare har läkemedelsföretagen ställts inför uppgiften att på kort tid producera vacciner till stora delar av världens befolkning. Det skriver Anders Blanck och Jonas Vikman, vd respektive samhällspolitisk chef för Lif – de forskande läkemedelsföretagen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Avancerade genomstudier kan ge uppslag på nya läkemedel för behandling av covid-19, något som behövs som komplement till framtida vacciner. I övrigt handlar veckans coronakrönika om de fortsatta problemen med att jämföra data men också om optimistiska vaccinplaner.
I veckans krönika tar Johan Brun bland annat upp pandemins ursprung - var och när startade den, de senaste rapporterna om effekten av munskydd och, inte minst, hur data fortsätter att skilja sig mellan olika länder och varför det blir så vanskligt och svårt att jämföra och dra slutsatser utifrån dessa olika rapporter.
Johan Brun följer för Lifs räkning coronapandemin och arbetet med att ta fram läkemedel och vacciner mot covid-19. I denna krönika är fokus på vårt beteende och hur vi kan bidra till att stoppa den svenska accelererande smittan - i väntan på godkända vacciner. Ett annat aktuellt ämne är flockimmuniteten - varför är så svårt att sia om när och hur den skulle kunna uppstå?
Bättre metoder för att förutspå hur viruset kan drabba olika individer, bättre behandling under sjukdomen liksom bättre kunskap om mutationerna och hur de påverkar viruset är några av de positiva ämnen som Johan Brun tar upp i sin veckokrönika. Mindre positivt är forskning som visar att immuniteten efter genomgången infektion verkar klinga av relativt snabbt.
Smittspridningen fortsätter att öka i Sverige liksom i resten av världen. Muterade virus kan vara en av förklaringarna liksom medborgare som tröttnat på restriktioner och social distansering, skriver Johan Brun i veckans coronakrönika.
Smittan i Europa ökar och vilken strategi som ska genomföras för att bromsa pandemin diskuteras i väntan på ett fungerande vaccin. Forskning från Sverige bekräftar att det framförallt var hög ålder i kombination med annan sjukdom som orsakade de flesta av vårens dödsfall. Kan forskning om hur SARS-CoV-2 dämpar smärtupplevelser resultera i nya läkemedel? Kan kväveoxidbehandling hjälpa covid-sjuka?
Varför ökar smittan återigen i Sverige, vad är skillnaden mellan anosmia och phantosmia, kan en kolesterolsänkande statin utvecklas till ett nytt läkemedel? Varför vissa drabbas hårdare och hur dessa kan identifieras är också ett angeläget forskningsområde. Det är några av ämnena i Johan Bruns senaste krönika.
Varför vissa blir mer allvarligt sjuka än andra fortsätter att utmana forskningen. Biomarkörer för detta och genetiska förklaringar till varför vissa barn drabbats av immunologiska besvär efter genomgången covid-19 samt riskerna för en ny våg i höst är något av det som Johan Brun skriver om i sin veckokrönika om coronapandemin.
Varför barn inte insjuknar i covid 19, bradykinin-hypotesen och kunskap om hur kompletteringssystemet påverkas av coronaviruset är exempel på hur forskningen genererar ny kunskap under den pågående pandemin. Kunskap som förhoppningsvis blir användbar för fler och andra sjukdomstillstånd framöver, konstaterar Johan Brun i veckans krönika.
Johan Brun ser i veckans krönika en förändrad ton i rapporteringen om Sveriges coronastrategi. Samtidigt fortsätter spridningen i både Europa och övriga världen, vi ser fler smittade men dödstalen sjunker.
Johan Brun gör denna vecka en fördjupning i vad forskningen kan säga om varför vissa blir betydligt mer sjuka än andra. Det har också kommit flera studier om det som alla längtar efter –immunitet mot SARS-CoV-2. En trend som vi hoppas se mer av är den där muterade virus kanske smittar fler men orsakar mindre skada.
DEBATT. Genom den framtagna life science-strategin och den kommande forskningspolitiska propositionen har regeringen alla möjligheter att förenkla för hälso- och sjukvården, näringslivet och akademin att fortsätta att arbeta tillsammans, skriver Lif tillsammans med branschorganisationerna Swedish Medtech och Sweden BIO. Debattartikeln är tidigare publicerad i Altinget 2020-08-21.
Johan Brun skriver i sin veckokrönika om corona om debatten om munskyddets vara eller inte vara men också om evidensen bakom de råd om distansering och handtvätt som fortfarande gäller. Hur en eventuell massvaccinering ska gå till är också en aktuell fråga.
Johan Brun fortsätter att följa coronapandemins utveckling och läkemedelsbranschens arbete för att få fram nya behandlingar och vacciner. Färre inlagda patienter i Sverige är positivt men får en bromsande effekt på forskningen.
Johan Brun följer den pågående coronapandemin och sammanfattar kunskapsläget efter sommaren. I såväl Europa som andra delar av världen syns en ökad smittspridning. I Sverige har antalet smittade minskat kraftigt men samtidigt ökar andelen unga. Hur vi väljer att bete oss kommer att avgöra utvecklingen under hösten.
Under våren har Johan Brun skrivit 14 krönikor i vilka han reflekterar över utvecklingen av kunskapläget och den pågående coronapandemin. I en intervju sammanfattar han sina lärdomar.
Johan Brun har i ett tiotal krönikor reflekterat över kunskapsutvecklingen kring den pågående coronapandemin och hur man kan tolka de ibland motsägelsefulla data som löpande rapporteras. I denna krönika sammanfattar och reflekterar han över utvecklingen under våren men återkommer i augusti med nya översikter.
Forskarvärlden fortsätter att i små steg öka vår förståelse av viruset SARS-CoV-2. Nu grundforskning lär oss mer om den stora skillnaden i hur olika personer drabbas, och nya resultat från en stor brittisk studie visar lovande resultat av behandling av svårt sjuka i covid-19 med ett 50 år gammalt kortisonpreparat.
