Nyhet -
Vårens coronalärdomar sammanfattade
Johan Brun, senior medicinsk rådgivare på LIF, analyserar kontinuerligt coronapandemin och de medicinska lösningar som det forskas kring över hela världen. Han beskriver detta i LIFs Forskningsöversikt och i sina regelbundna krönikor (se sammanställning av vårens krönikor nedan). Vilka är de viktigaste lärdomarna av pandemin hittills – och hur ser han på framtiden?
Vad tycker du har varit den största utmaningen när det kommer till att värdera den pågående forskningen?
– Det har aldrig i historien publicerats så många vetenskapliga artiklar per vecka som under denna vår. Samtidigt har det sannolikt aldrig publicerats så många ovetenskapliga spekulationer och resultat från undermåliga kliniska studier. Min utmaning har varit att i detta coronabrus försöka förstå vilka av dessa rapporter som har ett värde. Vi har sett ett antal underdimensionerade icke kontrollerade studier på patientpopulationer i olika stadier av covid-19 som tidigt visade lovande resultat som senare, i bättre planerade kontrollerade studier, inte alls levt upp till förväntningarna. Exempel på detta är de stora förväntningar som vi hade på hydroxyklorokin som senare inte kunnat verifieras. Ett annat exempel är tidiga studier på kombinationen av HIV-läkemedlen Lupinavir/Ritonavir som väckte stora förväntningar men där man efter granskning i den stort upplagda RECOVERY-studien inte funnit någon effekt hos patienter inlagda på sjukhus när man bedömde vårdtid, risk för respiratorvård eller död i covid-19. Det måste fortsatt finnas tydliga krav på vad som krävs för ett godkännande i utvecklingen av nya behandlingar.
Vad har förvånat dig mest under den här tidsperioden?
– Snabbheten i hur man globalt lyckats ställa in nästan all vanlig forskning och läkemedelsutveckling för att prioritera och satsa resurserna på att finna behandling eller vaccin mot covid-19. Satsningar som nästan alltid görs i samverkan mellan forskande företag och akademi och i många fall med andra företag. En annan lärdom är vikten av korrekt och internationellt jämförbar statistik, något som tyvärr inte har funnits under pandemin. Vi får hela tiden rapporter med uppgifter om smittade – insjuknade och döda - men när vi börjar jämföra och analysera dessa siffror inser vi att det rapporteras felaktiga siffror, både medvetet och omedvetet, något som gjort det omöjligt att dra korrekta slutsatser.
Vilka medicinska frågor längtar du mest efter att se besvarade?
– Det två stora medicinska utmaningarna kopplat till pågående pandemi är att förebygga insjuknandet och att hitta en effektiv behandling. Det verkar som om drygt 90 procent av alla infekterade får ett lindrigt förlopp och inte behöver någon specifik behandling. De övriga drabbas framför allt av en immunologis reaktion, ofta kallad cytokinstorm, och behöver snabbt verkande antiinflammatorisk behandling. Ett stort antal studier pågår och positiva resultat av dexametasonbehandling är ett exempel. Ett säkert och effektivt vaccin är självklart högt upp på önskelistan, men när det finns i verkligheten återstår att se.
– Viktigt är också att vi, förutom att få effektiva behandlingar och ett verksamt vaccin, får förståelse för hur immunitet byggs upp och vad som skapar flockimmunitet och hur stor inverkan T-cellsimmunitet och antikroppar från tidigare förkylningar orsakade av coronavirus har. De antikroppstester som vi nu genomför är inte hela sanningen och förklarar inte den positiva utveckling som vi idag ser.
Hur ser du på möjligheterna att få fram effektiva läkemedel och vaccin? Hur lång tid kommer det att ta?
– Vi kommer under de närmaste veckorna få resultat från ett stort antal studier som utvärderar ett antal antiinflammatoriska behandlingar och sannolikt, i likhet med dexametason, kommer några falla ut med positiva resultat. Det är mycket svårare att spekulera i möjligheten att få fram ett effektivt vaccin innan årets slut. Självfallet är forskarna positiva men tidigare erfarenheten visar att det kanske inte kan gå så fort.
Finns det några historiska jämförelser att göra?
– Intressant är att om man utesluter spanska sjukan som drabbade oss under en tid då vi hade helt andra förutsättningar att behandla och vårda patienter, har vi haft ett antal liknande utbrott. Exempel på detta är Asiaten, Honkonginfluensan, Svininfluensan, MERS och de återkommande säsongsinfluenserna. Alla har haft sina särdrag och utan att vi talade så mycket om det då har några vanliga influensor haft högre dödlighet än den som hittills rapporterats för covid-19. Däremot har den mycket speciella symtombilden vid SARS-CoV-2 infektionen förvånat oss tillsammans med de långa sjukdomsförloppen och stora behovet av respiratorvård på intensiven.
Har coronapandemin gett några insikter som kan förbättra det svenska läkemedelssystemet eller forskningsklimatet för framtida utmaningar?
– Framförallt måste vi lära oss att allt som vi planerat kan omkullkastas av ett virusutbrott, det har hänt tidigare och det kommer att hända igen. När det händer pressas sjukvården och vi behöver ändra både prioriteringar och formerna för hur vi samverkar tvärs kliniker och sjuvårdsnivåer. Samtidigt har vi lärt oss att det måste finnas ett rimligt beredskapslager av både läkemedel och sjukvårdsutrustning och att det under dessa mycket speciella förhållande måste finnas ett nationellt ansvarstagande och fungerande beslutsprocesser.
Vad hoppas du få se under hösten?
– Jag vill se en fortsatt utveckling med allt färre sjukhusvårdade patienter och minskat antal dödsfall kopplat till covid-19. Om vi samtidigt kan påvisa ett tydligare skyddande immunologiskt läge borde vi successiv kunna återgå till ett mer normalt liv med möjlighet att öppna våra arbetsplatser och till resor utomlands.
Du har varit läkare i över 40 år, har du lärt dig något nytt?
– Trots alla år som läkare har jag aldrig upplevt något liknande, om man undantar utbrottet av HIV/AIDS under 1980 talet. Då förutspådde man en okontrollerad utveckling och att sjukdomen skulle vara omöjlig att leva med eller utrota. Tyvärr har alldeles för många dött i sviterna av HIV/AIDS men samtidigt fick vi relativt snabbt kontroll på spridningen och effektiva behandlingar vilket har lett till att HIV idag är en kronisk infektion utan ökad dödlighet. Så jag har gott hopp även för coronpandemin. När forskningen lyckas händer fantastiska saker…
Vårens krönikor samlade:
27 mars: Besked behövs om effektiv covid-19-behandling
Läkemedelsföretag och akademiska institutioner arbetar intensivt med att utvärdera olika behandlingar. Nu gäller det att resultaten från olika studier snarast kan sammanföras så att rätt slutsatser kan dras. https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
3 april: Coronatester på bred front – viktigt med hög kvalitet
Regeringen vill nu utöka antalet tester för att kunna möjliggöra för icke infekterade och/eller de som haft en coronavirusinfektion att kunna återgå till arbetet. Men testerna måste vara kvalitetssäkrade.https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
8 april: När ska pandemin ta slut?
LIF fortsätter att rapportera om nya och pågående forskningsaktiviteter för att förebygga och behandla covid-19. Men den återkommande frågan som alla ställer sig är ”När ska denna pandemi ta slut?”. https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
21 april: Frågorna är fler än svaren – vad vet vi säkert?
Nu börjar vi se ett mönster tvärs Europa vad gäller smittsamheten. Av alla infekterade kommer cirka 10 procent behöva någon form av sjukhusvård, en mindre del intensivvård och vi ser en dödlighet på mellan en och fem procent. https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
24 april: Är pandemin förutsägbar eller måste vi vänta och se?
Det vimlar av spekulationer i pressen kring hur coronapandemin ska utvecklas. Hur kommer det att bli i Stockholm och hur annorlunda kommer utvecklingen se ut i resten av landet? https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
30 april: Fler studier, mer kunskap, stort tolkningsutrymme
Många länder har stängt ner, hälso- och sjukvården är under hårt tryck och vi behöver kunskap för att göra rätt insatser. Men hur ska vi kunna förstå all ny information, vad är fakta och vad är relevant? https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
8 maj: Vi börjar se ljuset i tunneln – men vi är inte där än
Även om vi börjar kunna se ljuset i tunneln så kommer vi framöver ha en tillvaro som i mycket fortfarande är starkt påverkat av coronaviruset. https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
15 maj: Är vi alla snart smittade och hur många blir immuna?
Nya oroande uppgifter har kommit under veckan om låga nivåer av antikroppar hos befolkningen i olika länder.
https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
22 maj: Dags att utvärdera den svenska strategin?
Kunde vi ha gjort något annorlunda? Hade det varit bättre? Det är frågor som kommer att vridas och vändas på den närmaste tiden.
https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
29 maj: Har vi överskattat dödlighet och smittsamhet?
Debatten om vilken strategi som är effektivast när det kommer till att bekämpa den pågående coronapandemin fortsätter. För Johan Brun som nu följt utvecklingen i över tre månader är det en fråga som blir allt svårare att besvara.
https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
5 juni: Nedgång men också nya utbrott – när ska det ta slut?
Hur ska vi agera under senpandemisk fas? Efter en tydlig nedgång av smittade, insjuknade och avlidna i Kina, Indien och Sydkorea ser vi i dagarna exempel på återfall.
https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
12 juni: Ett fortsatt oförutsägbart virus
Det finns flera teorier kring blodgruppers betydelse för om man blir sjuk. Forskningen börjar också bli alltmer intresserad av T-cellernas roll för hur drabbad man blir.
https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
18 juni: Små steg mot ökad förståelse av viruset
Ny grundforskning lär oss mer om skillnaden i hur hårt olika personer drabbas. Nya resultat från en stor studie visar lovande resultat hos svårt sjuka i covid-19 efter behandling med äldre kortisonpreparat.
https://www.lif.se/forskningsoversikt-coronavirus/...
26 juni: Lovande nationell utveckling men fortsatt risk för lokala utbrott
Studier från Sahlgrenska akademin har visat att covid-19 kan ge kemiska hjärnskador och kliniska symtom men också att höga kortisondoser normaliserade skadliga ämnen. Statistiken visar att s.k. klusterspridning, ofta orsakas av enstaka, ofta symtomfria, infekterade individer som är tillsammans med andra under en längre tid och framför allt inomhus.
