Beslutet av världshandelsorganisationen WTO att delvis upphäva patenten på vacciner mot covid-19 är djupt olyckligt. Det är tack vare patentskydd som det i dag finns vacciner mot sjukdomen. Beslutet riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för investeringar i medicinsk forskning.
Tillverkning av vacciner mot covid-19 utgör en enorm industriell utmaning. Aldrig tidigare har läkemedelsföretagen ställts inför uppgiften att på kort tid producera vacciner till stora delar av världens befolkning. Det skriver Anders Blanck och Jonas Vikman, vd respektive samhällspolitisk chef för Lif – de forskande läkemedelsföretagen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
I veckans krönika tar Johan Brun bland annat upp pandemins ursprung - var och när startade den, de senaste rapporterna om effekten av munskydd och, inte minst, hur data fortsätter att skilja sig mellan olika länder och varför det blir så vanskligt och svårt att jämföra och dra slutsatser utifrån dessa olika rapporter.
De kliniska studier som nu pågår för covid-19-vacciner är bland de största som genomförts för att dokumentera nya vacciner. Detta framgår av ”Utveckling av vaccin mot covid-19 i siffor”, en ny forskningsöversikt som Lif publicerat.
Bättre metoder för att förutspå hur viruset kan drabba olika individer, bättre behandling under sjukdomen liksom bättre kunskap om mutationerna och hur de påverkar viruset är några av de positiva ämnen som Johan Brun tar upp i sin veckokrönika. Mindre positivt är forskning som visar att immuniteten efter genomgången infektion verkar klinga av relativt snabbt.
Smittspridningen fortsätter att öka i Sverige liksom i resten av världen. Muterade virus kan vara en av förklaringarna liksom medborgare som tröttnat på restriktioner och social distansering, skriver Johan Brun i veckans coronakrönika.
Smittan i Europa ökar och vilken strategi som ska genomföras för att bromsa pandemin diskuteras i väntan på ett fungerande vaccin. Forskning från Sverige bekräftar att det framförallt var hög ålder i kombination med annan sjukdom som orsakade de flesta av vårens dödsfall. Kan forskning om hur SARS-CoV-2 dämpar smärtupplevelser resultera i nya läkemedel? Kan kväveoxidbehandling hjälpa covid-sjuka?
Varför ökar smittan återigen i Sverige, vad är skillnaden mellan anosmia och phantosmia, kan en kolesterolsänkande statin utvecklas till ett nytt läkemedel? Varför vissa drabbas hårdare och hur dessa kan identifieras är också ett angeläget forskningsområde. Det är några av ämnena i Johan Bruns senaste krönika.
Läkemedelsbranschen öppnar upp och visar sina studieprotokoll redan innan ett godkännande. Storbritannien inför nya restriktioner för att få stopp på den ökande smittspridningen och vacciners behov av kyltransporter är några teman i Johan Bruns senast krönika om den pågående coronapandemin.
Varför vissa blir mer allvarligt sjuka än andra fortsätter att utmana forskningen. Biomarkörer för detta och genetiska förklaringar till varför vissa barn drabbats av immunologiska besvär efter genomgången covid-19 samt riskerna för en ny våg i höst är något av det som Johan Brun skriver om i sin veckokrönika om coronapandemin.
Varför barn inte insjuknar i covid 19, bradykinin-hypotesen och kunskap om hur kompletteringssystemet påverkas av coronaviruset är exempel på hur forskningen genererar ny kunskap under den pågående pandemin. Kunskap som förhoppningsvis blir användbar för fler och andra sjukdomstillstånd framöver, konstaterar Johan Brun i veckans krönika.
Fass är Sveriges största portal med information om godkända läkemedel för människor och djur och finns både i webb- och mobilversion. Fass har vanligtvis över 4 miljoner besök varje månad men under våren har antalet besök ökat med över 10 procent på den mobilanpassade sidan.
Johan Brun ser i veckans krönika en förändrad ton i rapporteringen om Sveriges coronastrategi. Samtidigt fortsätter spridningen i både Europa och övriga världen, vi ser fler smittade men dödstalen sjunker.
Johan Brun gör denna vecka en fördjupning i vad forskningen kan säga om varför vissa blir betydligt mer sjuka än andra. Det har också kommit flera studier om det som alla längtar efter –immunitet mot SARS-CoV-2. En trend som vi hoppas se mer av är den där muterade virus kanske smittar fler men orsakar mindre skada.
Johan Brun skriver i sin veckokrönika om corona om debatten om munskyddets vara eller inte vara men också om evidensen bakom de råd om distansering och handtvätt som fortfarande gäller. Hur en eventuell massvaccinering ska gå till är också en aktuell fråga.
Johan Brun fortsätter att följa coronapandemins utveckling och läkemedelsbranschens arbete för att få fram nya behandlingar och vacciner. Färre inlagda patienter i Sverige är positivt men får en bromsande effekt på forskningen.
Även hösten kommer att präglas av fortsatt kamp för att begränsa smittspridningen av coronaviruset, i väntan på vacciner, konstaterar LIFs vd Anders Blanck i en ledare i LIFe-time. – Samtidigt kan en omstart inte vänta. Vi måste börja åtgärda den vårdskuld som byggts upp – och vi måste prioritera de svårast sjuka.
Johan Brun följer den pågående coronapandemin och sammanfattar kunskapsläget efter sommaren. I såväl Europa som andra delar av världen syns en ökad smittspridning. I Sverige har antalet smittade minskat kraftigt men samtidigt ökar andelen unga. Hur vi väljer att bete oss kommer att avgöra utvecklingen under hösten.
Under våren har Johan Brun skrivit 14 krönikor i vilka han reflekterar över utvecklingen av kunskapläget och den pågående coronapandemin. I en intervju sammanfattar han sina lärdomar.
Johan Brun har i ett tiotal krönikor reflekterat över kunskapsutvecklingen kring den pågående coronapandemin och hur man kan tolka de ibland motsägelsefulla data som löpande rapporteras. I denna krönika sammanfattar och reflekterar han över utvecklingen under våren men återkommer i augusti med nya översikter.
