Alla verkar vara positiva till en starkare svensk Life Science-sektor. Det är ett mantra som har upprepats av makthavare av de flesta politiska kulörer sedan ett par år tillbaka. Nu har den röd-gröna regeringen dessutom tillsatt en ”nationell samordnare” för Life Science. Innebär det att vi nu kommer att få se konkreta åtgärder och aktiviteter för att stärka svensk Life Science?
Den ojämlika vården är på allas läppar och knappast någon ifrågasätter att användningen av nya läkemedel kan förbättras vad gäller snabbhet i införandet och jämlikheten mellan olika patientgrupper.
Sedan den 5 maj 2014 finns en lagerstatusfunktion, gemensam för landets samtliga apotek, som gör det möjligt för kunder, apotek och sjukvårdspersonal att i förväg kontrollera om ett läkemedel finns tillgängligt eller om det måste beställas. Tjänsten är ett resultat av ett samarbete mellan LIF och Sveriges Apoteksförening.
Nya läkemedel mot hepatit C har inneburit något så ovanligt som en botande behandling, men det är framförallt läkemedlens priser som lyfts fram i debatten. Det underliga är att priser och kostnader som ingen reagerade på för några år sedan nu beskrivs som ett stort problem, fast vi nu kan bota nästan alla patienter.
När regeringens vårbudget presenterades igår blev det officiellt att det förslag om kostnadsfria läkemedel till barn som presenterats tidigare kommer att införas vid kommande årsskifte, om regeringens budget går igenom Riksdagen den här gången.
Ojämlikheten i den svenska sjukvården är i förlängningen ett hot mot sjukvårdens legitimitet hos patienter och deras anhöriga, det vill säga hos hela den svenska befolkningen. Regeringen är nu i färd med att tillsätta en Kommission för jämlik hälsa. Det är bra, men ansvaret för en mer jämlik sjukvård ligger inte enbart hos Regeringen utan hos hela Sjukvårdssverige.
I början av det här året firades ett jubileum, som trots att det har en djupt tragisk bakgrund ändå är ett exempel på hur det ledde till ett noggrant och idogt arbete för patienters säkerhet. I januari i år var det nämligen femtio år sedan den första europeiska lagstiftningen om läkemedel.
Svensk sjukvård är idag en effektiv produktionsapparat som till stor del fokuserar på att leverera stora volymer vård och att korta väntetiderna. Den effektivisering som skett under senare år har i sig många fördelar, men den riskerar samtidigt att tränga undan vårdens möjlighet att ta till sig innovationer och ny kunskap.
Det har kommit ytterligare en undersökning som visar på Sveriges problem, både vad det gäller patienternas tillgång till innovativa behandlingar och Life Science-sektorns möjligheter i landet. Det är ingen lustig läsning, men grundfrågan är: Vad i all världen är det som kan få utvecklingen att vända?
Ojämlikhet i sjukvården är en av de senaste årens stora debattfrågor. Det råder stor samsyn om att frågan är viktig och måste hanteras. En speciell delfråga är patienters tillgång till de nyaste läkemedelsbehandlingarna.
Sverige står inför ekonomiska utmaningar som behöver mötas med högkvalificerad arbetskraft, en frisk befolkning och en långsiktigt hållbar samhällsmodell. För att klara utmaningarna måste hälso- och sjukvårdens resultat kontinuerligt förbättras bland annat genom användning av nya läkemedel som minskar sjuklighet och lidande samt möjliggör en aktiv ålderdom och arbete trots kroniska sjukdomar.
Det finns stora regionala skillnader i användningen av de nya läkemedel som landstingen och SKL valt att nominera för hälsoekonomisk utvärdering i det så kallade ”klinikläkemedelsprojektet”, en försöksverksamhet som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) genomfört utifrån ett särskilt regeringsuppdrag. Det visar en genomgång av försäljningssiffrorna de senaste tolv månaderna.
Forskningsrapporten om de svenska Life-Science klustren ger en dyster bild. De svenska forskningsklustren har tappat konkurrenskraft under senare år. Och det går fort. I forskningsrapporten, genomförd för Forum for Health Policy, visar professor Örjan Sölvell t.ex. hur Stockholm-Uppsalas forskningskluster på bara sju år har fallit från sjätte till tjugofjärde plats inom Life Science-ranking.
Gemensamt pressmeddelande från SwedenBIO och LIF - de forskande läkemedelsföretagen. De två organisationerna oroas av finansminister Anders Borgs uttalanden om läkemedel i en intervju i Dagens Industri den 9 september. Med anledning av Borgs uttalande bjuder LIF och SwedenBIO in finansministern till en dialog om villkoren för Life Science i Sverige.
LIFs årliga enkät bland medlemsföretagen visar att de senaste årens dramatiska fall i antalet kliniska prövningar i Sverige nu har bromsat upp, och antalet har för tillfället stabiliserats på den nivå som gällt de senaste åren. Det finns även tecken på att Sverige har möjlighet att utveckla nischer av speciella prövningar, där antalet prövningar går emot trenden och har ökat.
LIF:s nya vice VD heter Maria Fagerquist. Maria kommer närmast från en tjänst som Head of European Public Affairs på Novartis Oncology, och är för närvarande baserad i Bryssel.
Sverige använder allt mindre nya läkemedel. År 2013 uppgick kostnaderna för läkemedel som introducerats under åren 2012-2013 endast till totalt 96 miljoner kronor (mindre än 0,5 % av de totala läkemedelskostnaderna). Det får i sin tur negativa konsekvenser för innovationsklimatet och för läkemedelsföretagens investeringar i forskning i Sverige.
På dagens DN debatt skriver LIF’s VD Anders Blanck om resultatet från den senaste opinionsundersökningen från ”Vårdfrågan.nu”, som LIF genomför tillsammans med Novus.
Inom mindre än ett år kommer apotekens kunder att kunna få information om apotekens lagerstatus för ett visst givet läkemedel via webbplatserna Fass.se och Sverigesapoteksforening.se. Det har LIF och Sveriges Apoteksförening kommit överens om.
Kliniska läkemedelsprövningar backar i Sverige. Sedan 2004 har antalet kliniska prövningar och antalet deltagande patienter i prövningarna närmast halverats. Prövningarna är helt centrala för utvecklingen av nya läkemedel, för hälso- och sjukvårdens utveckling.