LIF:s FoU-enkät 2014: Fallet i antalet kliniska prövningar i Sverige har bromsat upp

LIFs årliga enkät bland medlemsföretagen visar att de senaste årens dramatiska fall i antalet kliniska prövningar i Sverige nu har bromsat upp, och antalet har för tillfället stabiliserats på den nivå som gällt de senaste åren.

Kliniska prövningar är en viktig del i läkemedelsföretagens forskning i Sverige, men det
är också viktigt för sjukvården och för patienterna. Det är en del av sjukvårdens kunskapsuppbyggnad i strävan efter allt bättre vårdresultat, och för patienterna innebär det möjlighet till att tidigt få tillgång till de senaste landvinningarna inom medicinen.

– Orsakerna till de få kliniska läkemedelsprövningarna i Sverige är flera, säger Aina Törnblom, forskningsansvarig på LIF och den som har genomfört enkäten. Det är ett problem att sjukvården inte har ett tydligare uppdrag att prioritera läkemedelsforskning och läkemedelsuppföljning. Men det finns även naturliga förklaringar till att till exempel antalet berörda patienter numera är betydligt lägre än för ett decennium sedan.

– Läkemedelsföretagens forskning är numera inriktad på att möta de sjukdomar där det finns stora medicinska behov vilket har lett till allt fler skräddarsydda behandlingar. Det är resultatet av de stora bioteknologiska framstegen som gjorts och som gör att vi nu börjar kunna behandla patienter mer specifikt. Att det deltar ett mindre antal patienter i dessa prövningar är delvis en naturlig följd av att de stora prövningarna med en mycket stor grupp patienter är ovanligare idag, säger Aina Törnblom.

Det finns även tecken på att Sverige har möjlighet att utveckla nischer av speciella prövningar, där antalet går emot trenden och har ökat. Det gäller prövningar för särläkemedel för mycket ovanliga sjukdomar (så kallade ”orphan drugs”), och även i viss grad studier på läkemedel i klinisk vardag, efter marknadsgodkännandet – så kallade icke-interventionsstudier.

– Det är för tidigt att med säkerhet slå fast att detta är en trend som håller över tid, säger Aina Törnblom. Men det är en positiv signal, och det är viktigt att Sverige som forskarnation kan utnyttja läkemedelsuppföljning på individnivå, med hjälp av biobanker och register, till att attrahera globala
forskningsinvesteringar.

– I den allt tuffare globala konkurrensen behöver vi i Sverige säkerställa att vi är attraktiva för läkemedelsföretagens investeringar i forskning, utveckling och tillverkning, säger LIF:s VD Anders Blanck.

– Läkemedelsföretagens kliniska prövningar är betydelsefulla för patienter, samhällsekonomin och för sjukvårdssystemet, så nu gäller det att ta till vara alla goda krafter för att stärka Sveriges position. Till
att börja med bör vi snabbt genomföra de förslag som presenteras i den statliga utredningen Starka tillsammans och i slutrapporten från IVA:s projekt Prövningar för Sverige.  Därutöver behövs
åtgärder för att patienter i Sverige ska få tidigare tillgång till läkemedel även efter godkännande. Därigenom kan vi skapa en grogrund för strukturerad uppföljning av läkemedel i klinisk vardag.

Kontakt:

Anders Blanck, VD i LIF

Tel 070-215 4307

Aina Törnblom, forskningsansvarig, LIF

Tel: 070-250 4640