Lif kommenterar Vårdansvarskommitténs betänkande – Sverige behöver en strukturreform

Vårdansvarskommittén ser behov av ett utökat statligt ansvar för finansieringen av läkemedel. Lif – de forskande läkemedelsföretagen välkomnar riktningen och lyfter behovet av en strukturreform där staten tar det fulla ansvaret för introduktion av alla nya läkemedel.

Vårdansvarskommittén, den parlamentariska kommittén satt att utreda ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården, presenterade idag sitt slutbetänkande. Bland förslagen lyfts behovet av att tillsätta en utredning för att se över hur statens ansvar för läkemedel kan utökas och stärkas.

- Förslaget är i rätt riktning, men nu krävs konkretion och handling. För att kunna ge alla patienter över hela landet tidig och jämlik tillgång till nya kostnadseffektiva läkemedelsbehandlingar behöver Sverige en strukturreform för ett jämlikt och tillväxtskapande läkemedelssystem. Ett system där staten tar det fulla ansvaret för prissättning, subvention och finansiering av alla läkemedel, säger Sofia Wallström, vd på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Vårdansvarskommittén ser flera starka skäl för ett utökat statligt ansvar för läkemedel och föreslår att en utredning tillsätts för att se över hur statens ansvar för särskilt finansiering och styrning kan utökas och stärkas.

- Det svenska läkemedelssystemet är onödigt komplext och inte utformat för de läkemedel som forskas fram och introduceras idag och i framtiden. Det behövs ett enklare, tydligare och mer enhetligt system som ger jämlik tillgång till läkemedel över landet, där staten ansvarar för hela finansieringen och stimulerar ökade FoU-investeringar från läkemedelsföretagen.

Trots lagstadgade mål och regeringens höga ambitioner är vården i Sverige ojämlik och tillgången till läkemedelsbehandling varierar över landet. Samtidigt varierar tillgången till nya läkemedel mellan länderna i Europa. Av de nya läkemedel som godkänts av ansvarig myndighet inom EU under perioden 2020–2023 är endast hälften tillgängliga på den svenska marknaden 2024. Tillgången till nya läkemedel är lägre än i andra jämförbara länder, och trenden är fortsatt nedåtgående för svensk del.

- Färre och färre nya EU-godkända läkemedel når svenska patienter, vilket får negativa effekter för individer, på hälso- och sjukvårdens utveckling, men också för Sverige som life science-nation. Det gör att vi förlorar hälsa, men också att vi tappar investeringar i forskning och utveckling och därmed tillväxtpotential för Sverige. För att Sverige ska bli ledande inom life science behöver staten ta ett ökat ansvar.