Regeringens förslag riskerar att försämra läkemedelstillgången

Regeringen föreslår idag i en proposition flera åtgärder för att förbättra tillgången på läkemedel. Det skarpaste förslaget, att införa sanktionsavgifter på mellan 25 000 – 100 miljoner kronor när läkemedelsföretag restanmäler läkemedel för sent, riskerar att få en direkt motsatt effekt från syftet och istället bidra till att förvärra situationen.

Regeringen presenterade idag propositionen ”Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap”. Propositionen innehåller bland annat förslaget att Läkemedelsverket, vid varje enskilt tillfälle och för varje enskild förpackningsstorlek, beredningsform och styrka, får utdöma sanktionsavgifter mot företag för försenad restanmälan på mellan 25 000 – 100 miljoner kronor.

Att kunna leverera läkemedel till de patienter som behöver dem är högsta prioritet inom läkemedelsbranschen. En stabil tillgång till läkemedel i Sverige är kritiskt för hälso- och sjukvården och människors hälsa. Av den anledningen ser den forskande läkemedelsbranschen med stor oro på regeringens förslag om straffavgifter på nivåer som ofta överstiger vad företagen säljer för i Sverige.

– Tvärtemot förslagets syfte att säkra tillgången till läkemedel kommer resultatet att få allvarliga konsekvenser för läkemedelsförsörjningen och medföra stora risker för patienterna. Branschen tar ett stort ansvar i frågan om läkemedelsförsörjningen. Det finns utrymme till förbättring och branschen motsätter sig inte att sanktionsavgifter införs, men för att inte skapa en situation där resultatet blir det direkt motsatta till syftet måste avgifterna vara på en rimlig nivå, säger Anders Blanck, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

För att hälso- och sjukvården i god tid ska kunna vidta åtgärder och hitta andra alternativ är läkemedelsföretag skyldiga att så tidigt som möjligt – men senast två månader innan en brist riskerar att uppstå – göra en så kallad restanmälan till Läkemedelsverket. En hög andel restanmälningar rapporteras för sent till Läkemedelsverket och orsakerna till det varierar.

– Med en global verksamhet, komplexa leveranskedjor och beroenden länder emellan i ett osäkert världsläge är det inte alltid som ett internationellt företags svenska dotterbolag i förväg har kännedom om en brist som kan komma att uppstå två månader i förväg. För att gardera sig kommer många företag nu att se sig tvungna att löpande rapportera in risk för kommande brister. Då får vi en oreda och överrapportering i systemet som förhindrar oss att se vilka reella risker det finns och som faktiskt måste hanteras. Med alltför höga straffavgifter kommer flera företag sannolikt även att se sig tvingade till att avregistrera läkemedel som har liten försäljning i Sverige, med försämrad läkemedelstillgång som följd, säger Anders Blanck, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Endast 2,3 procent av det totala antalet läkemedelsprodukter hade en årlig försäljning över 100 miljoner i Sverige 2021. Cirka 10 procent av det totala antalet produkter, som hade en försäljning under 2021, nådde inte en försäljning över 100 000 kr och 20 procent av det totala antalet varor, det vill säga på förpackningsnivån, nådde inte upp till en försäljning över 100 000 kr per år. Lif befarar att de nu föreslagna och orimligt höga sanktionsavgifterna inte kommer att bidra till att säkra läkemedelstillgången, utan snarare leda till oreda och att färre läkemedel blir tillgängliga för svenska patienter.