Nyhet -
"Utökad nationell testning av covid-19"
Regeringen vill nu utöka antalet tester för att kunna möjliggöra för icke infekterade och/eller de som haft en coronavirus-infektion att kunna återgå till arbetet. I ett första steg vill man identifiera dem som är infekterade och i nästa steg hitta personer som har genomgått en infektion och idag har ett immunsvar/antikroppar.
Den ökade testningen kommer kunna påvisa hur snabbt vi i landet utvecklar så kallad flockimmunitet. För att veta det krävs att man brett testar inte bara de som är infekterade och som uppvisar symtom.
Epidemiologerna uppger lite olika siffror, men när ett land har 20–60 procent av sin befolkning som genomgått en infektion kommer en fortsatt smittspridning minska drastiskt. I Tyskland planerar man att testa 200 000 personer dagligen medan ambitionen i Sverige är att snart kunna testa ca 30 000 varje dag.
Planering finns i många länder att brett använda serologiska tester för att utvärdera i hur hög grad ett land infekterats, och vilket immunförsvar som finns i populationen. WHO vädjar till länder att framöver genomföra sådana testningar och rapportera in resultaten.
Det snabbt ökade intresset för att kunna genomföra landsövergripande testning gör att vi kommer att se lansering av ett stort antal tester under de närmaste veckorna. Viktigt att de har hög kvalitet och är godkända av myndigheterna.
Fram tills nu har diagnosen oftast ställts baserat på en typisk symtombild och när det varit möjligt med näsprov. Representanter från molekylär virologi anser fortfarande att näsprov är mest tillförlitligt om man vill upptäcka ett luftvägsvirus. Man tar sekret från bakre delen av näsan och sänder in det för DNA/RNA testning som mångfaldigar det genetiska underlaget med en gen-scanning teknik som benämns PCR (Polymeras Chain Reaction) och som kan verifiera eller utesluta virusangrepp
Det land som testat mest är Sydkorea och där mäter man kontinuerligt personer som infekterats och tillfrisknat och dem som fortfarande är sjuka, men även dem som utsatts för virus men ännu inte insjuknat. Det anses vara en av förklaringarna till att man kunnat kontrollerat pandemin och snabbt kunnat vända på kurvan av nyinsjuknade.
För att kunna göra dessa landsomfattande screeningundersökningar tar forskare nu fram ett stort antal serologiska tester för att både kunna veta vilka som är infekterade men även vilka som varit infekterade och som nu tillfrisknat. Många av de senare har med all sannolikhet inte ens vetat om att de varit infekterade. De med utvecklat immunsvar kan utan risk återgå till arbetet och se till att ”hjulen åter börjar rulla”.
De vanligast förekommande testerna bygger på en teknik som identifierar förekomst av IgG och IgM antikroppar. Dessa specifika antikroppar som infektionen skapat kan kvarstå länge för att kunna ”mota Olle vid grind” om man utsätts för samma virus igen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset rapporterade nyligen att man var nästan färdig med utvecklingen av ett test för svenska förhållanden som på detta sätt mäter förekomst av antikroppar i blod.
Idag ser man även möjligheter att utvinna antikroppar från patienter som blivit friska och ge ett extrakt till sjuka patienter. Metoden testas i många länder och även i Sverige görs förberedelser för att börja denna form av plasmabehandling. Serologiska tester blir viktiga för att hitta utläkta patienter som kan donera plasma, men man ska vara medveten om att det kan ta upp till tio dagar innan en patient har bildad tillräckligt mycket antikroppar för att identifieras av ett test.
Företag som Bosch Healthcare, Abbot, Roche, Hologic, Research Gate med flera lanserar nu molekylära snabbtester, och FDA har i dagarna godkänt Abbot test för användning inom USA. Den metoden uppges kunna ge svar på om man är infekterad (positivt svar) på fem minuter och att man inte är smittad (negativt svar) på 13 minuter. Även Roche har ett snabbtest som är godkänt i USA och som är en RT-PCR-test som ger svar i realtid. Testet från Bosch Healtcare används redan i Tyskland.
Europeiska kommissionen har nyligen avsatt ungefär 500 miljoner kronor för att stimulera framtagandet av molekylära snabbtester. Projektet kallas HG nVoV19 test och koordineras från Irland. Idag finns 18 projekt inom utlysningen.
Samtidigt som vi ser dessa snabba framsteg inom diagnostik måste vi komma ihåg att ”allt inte är guld som glimmar”. Läkemedelsverket har för en vecka sedan förbjudit försäljning av 3 snabbtester som riktades till privatpersoner för testning i hemmet, och som inte hade dokumentation som krävdes för att säkra kvaliteten. Både risken för falskt positiva och negativa utfall måste absolut undvikas. Man talar om kraven på hög sensitivitet, att man får med alla som faktiskt är infekterade eller har varit det men även hög specificitet, inte ge falska resultat.
Johan Brun, är senior medicinsk rådgivare på LIF, och läkare med 20 års erfarenhet från den forskande läkemedelsbranschen.
Läs mer om pågående forskning kring läkemedel och vacciner mot covid-19 i LIFs forskningsöversikt:
