"Immaterialrätt och innovation existerar i symbios"

Varje år uppmärksammas World Intellectual Property Day världen över. FN-organet för immaterialrätt, WIPO, står bakom dagen och vill rikta fokus på den stora roll immaterialrätten spelar för innovation. 2022 är temat: ”IP and Youth: Innovating for a Better Future”. I denna krönika berättar Lifs Karolina Rondahl, junior sakkunnig med fokus på immaterialrättsliga frågor, vad som fått henne att intressera sig för området.

Igår var det immaterialrättsdagen, en dag för att uppmärksamma och påvisa betydelsen av immateriella tillgångar och rättigheter. Redan tidigt i mina juridikstudier fick jag upp ögonen för hur man med hjälp av kunskap och förståelse av immaterialrätt på ett betydligt mer effektivt sätt kan bedriva forskning och framtagning av nya produkter –från nya läkemedel till en ny design på en mobil, till skapande av ett välkänt varumärke eller komponering av en ny låt. Detta var även anledningen till att jag läste ett mastersprogram inom immaterialrätt med nära koppling till Life Science. Sedan dess har intresset växt och under senaste åren har jag jobbat med immaterialrättsliga frågor inom flera olika branscher och nu senast på Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige.

I min roll som junior sakkunnig policy med fokus på immaterialrättsliga frågor har jag nöjet att dagligen fördjupa mig och arbeta för att dessa frågor finns högt upp på agendan utifrån våra medlemmars behov men även för näringslivet generellt. Frågor som handlar om utveckling, innovation, samarbete, handel, och inte minst kommersialisering är några. Tyvärr upplever jag att det inte är en självklarhet att immaterialrättsliga frågor inkluderas i diskussioner kopplade till sakområden utan fortfarande tenderar immaterialrättsliga frågor hanteras enskilt och separat från de områden det är direkt kopplade till. Det är inte bra.

I ett kunskapssamhälle, där majoriteten av företagens tillgångar är icke-materiella och där kunskap är kärnan i de flesta branscher, måste immaterialrättsliga frågor synas och beaktas i alla områden och i alla olika steg i värdekedjorna. Om vi inte gör det riskerar företag, Sverige, eller till och med Europa som helhet, att jämfört med andra länder som växer starkt inom området, tappa sin position som framstående innovationsnation och -region samt i framtiden bli mindre attraktiva och mindre konkurrenskraftiga. Immaterialrätt och innovation är en symbios, där det ena väldigt snabbt kan förminska det andra.

Arbetet med att inkludera och sprida kunskap om immaterialrätt är mycket spännande men stundtals även utmanande. När kunskapen om immaterialrättsliga frågor saknas krävs det aktivt arbete för att lyfta fram området immaterialrätt vid översyn av nuvarande regler och regelverk men också i nya och större sammanhang. Om immaterialrättsliga frågor skulle involveras i fler områden skulle det innebära stora fördelar för både samhället, företagen, och enskilda individer. Ett bra exempel på detta är läkemedelsbranschen där immaterialrättsliga tillgångar och skydd är en förutsättning för läkemedelsföretagens forskning och senare marknadsintroducerandet av nya läkemedel som kan lindra, behandla och bota sjukdomar. Mer konkret säkerställer immaterialrätten att de som tar fram innovationer erhåller den nödvändiga säkerhet och förutsägbarhet som krävs för att våga fortsätta med ny forskning och utveckling. Utöver trygga spelregler så förser det immaterialrättsliga systemet samhället med stora mängder värdefull information som tack vare t.ex. patentskydd kommer alla tillhanda och som kan användas för att förbättra och utveckla nya lösningar på samhällets utmaningar. Utöver det möjliggör och förenklar det immaterialrättsliga systemet samarbete mellan olika aktörer och organisationer så att kunskap tryggt kan delas och göra mer nytta. I sammanhanget bör även nämnas att företag som aktivt arbetar med sina immateriella tillgångar har bättre lönsamhet och bidrar till högre sysselsättning, de har ofta fler personer anställda än företag med mer osäkra tillgångar, vilket ur ett samhällsperspektiv också är positivt.

Sverige anses ofta vara ett framstående land inom immaterialrätt och innovation. Men många andra länder, inom Europa men främst andra delar i världen har under de senaste åren satsat stora resurser på att öka sin kunskap och sitt fokus på immaterialrätt. För att Sverige inte ska halka efter bör vi arbeta aktivt med immaterialrätt, och både inom ramen för utbildning, forskning och vid framtagandet av nya regerverk och initiativ.

Synen på immaterialrätt skulle kunna liknas med hur synen på hållbarhetsfrågor utvecklats. Ursprungligen var det framför allt en fråga för företag där vissa delar var en fråga för samhället i stort. Nu har vi insett att hållbarhet är ett område som måste genomsyra allt vi gör och tanken på att agera hållbart och vilka fördelar det för med sig är idag för många en självklarhet. Min önskan är att samma förflyttning sker med immaterialrättsliga frågor.

Att World Intellectual Property Day riktar ljuset mot unga är därför logiskt. Ungdomar har en mycket viktig roll då det är de som ska fortsätta utveckla och värna om det immaterialrättsliga systemet. Jag är därför mycket glad att årets immaterialrättsdag fokuserade på just ungdomar. Dels för att säkerställa att ungdomar erhåller den kunskap de behöver, dels för att samhället ska lyssna på ungdomar, ta del av deras exempel och hur de har använt sig av immateriella rättigheter för att bygga och förvalta nya och framgångsrika företag.

Avslutningsvis skulle jag önska att alla dagar var immaterialrättsdagar. De immateriella tillgångarna är lika betydelsefulla och viktiga både för samhället i stor och för den enskilde alla dagar året om. Vi lever i en kunskapsekonomi där det inte bara är innovation och immaterialrätt som fungerar i symbios till varandra utan även kunskap och immaterialrätt.

Karolina Rondahl