Hur många vaccinkandidater forskas det på? Hur många av dessa befinner sig i klinisk fas, det vill sägas testas på människa? Och hur många människor ingår i dessa studier? Lif analyserar och uppdaterar löpande forskningsläget för vaccin mot covid-19.
Smittspridningen fortsätter att öka i Sverige liksom i resten av världen. Muterade virus kan vara en av förklaringarna liksom medborgare som tröttnat på restriktioner och social distansering, skriver Johan Brun i veckans coronakrönika.
Athenapriset, som är Sveriges största pris för framstående klinisk forskning, går i år till en grupp forskare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska institutet i Stockholm. De har utvecklat Asthmatuner, ett appbaserat system som underlättar astmapatienters självtester. Verktyget består av en spirometer som är inkopplad till en digital app i mobiltelefonen. Appen analyserar mätresultatet o
Smittan i Europa ökar och vilken strategi som ska genomföras för att bromsa pandemin diskuteras i väntan på ett fungerande vaccin. Forskning från Sverige bekräftar att det framförallt var hög ålder i kombination med annan sjukdom som orsakade de flesta av vårens dödsfall. Kan forskning om hur SARS-CoV-2 dämpar smärtupplevelser resultera i nya läkemedel? Kan kväveoxidbehandling hjälpa covid-sjuka?
Årets Nobelpris i kemi går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för upptäckterna kring CRISPR/Cas9, den så kallade gensaxen. Det handlar om forskning som skapat möjligheter att på ett mycket enklare sätt förändra gener och därigenom både hjälpa oss att förstå olika biologiska mekanismer, inklusive sjukdomars orsaker och dessutom möjligheten att editera dessa gener. Lifs Dag Larsson komm
Upptäckten av en okänd smittsam ”agent” – non A, non B – belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020. Dag Larsson sakkunnig på Lif kommenterar årets pris och hur upptäckten nu innebär bot av en från början okänd sjukdom.
Årets Nobelpris är ett helt fantastiskt exempel på när grundläggande forskning leder till uppslag för läkemedelsföretagens tillämpade forskning som sedan ger tillgån
Varför ökar smittan återigen i Sverige, vad är skillnaden mellan anosmia och phantosmia, kan en kolesterolsänkande statin utvecklas till ett nytt läkemedel? Varför vissa drabbas hårdare och hur dessa kan identifieras är också ett angeläget forskningsområde. Det är några av ämnena i Johan Bruns senaste krönika.
Läkemedelsbranschen öppnar upp och visar sina studieprotokoll redan innan ett godkännande. Storbritannien inför nya restriktioner för att få stopp på den ökande smittspridningen och vacciners behov av kyltransporter är några teman i Johan Bruns senast krönika om den pågående coronapandemin.
Varför vissa blir mer allvarligt sjuka än andra fortsätter att utmana forskningen. Biomarkörer för detta och genetiska förklaringar till varför vissa barn drabbats av immunologiska besvär efter genomgången covid-19 samt riskerna för en ny våg i höst är något av det som Johan Brun skriver om i sin veckokrönika om coronapandemin.
Varför barn inte insjuknar i covid 19, bradykinin-hypotesen och kunskap om hur kompletteringssystemet påverkas av coronaviruset är exempel på hur forskningen genererar ny kunskap under den pågående pandemin. Kunskap som förhoppningsvis blir användbar för fler och andra sjukdomstillstånd framöver, konstaterar Johan Brun i veckans krönika.
Fass är Sveriges största portal med information om godkända läkemedel för människor och djur och finns både i webb- och mobilversion. Fass har vanligtvis över 4 miljoner besök varje månad men under våren har antalet besök ökat med över 10 procent på den mobilanpassade sidan.
Johan Brun ser i veckans krönika en förändrad ton i rapporteringen om Sveriges coronastrategi. Samtidigt fortsätter spridningen i både Europa och övriga världen, vi ser fler smittade men dödstalen sjunker.
