Staten måste ta nationellt ansvar för läkemedel, utvärdering subventioner och finansiering. Endast så kan svenska patienter garanteras en jämlik tillgång till läkemedel. Det skriver LIF och branschföreträdare i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Under seminarier och rundabordssamtal bjuder LIF in till diskussioner om strategier och handlingsprogram för att stärka Life Sience-branschen, motverka antibiotikaresistens, hitta nya modeller för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel samt hur de nya och mest avancerade läkemedlen ska kunna komma svenska patienter till godo.
Vid LIFs årsstämma 2018 har fyra nya ledamöter invalts i styrelsen. Niklas Karlberg (Novartis) fortsätter som ordförande och Malin Parkler (Pfizer) blir ny vice ordförande.
Styrelseordförande Niklas Karlberg vill särskilt lyfta fram styrelsens tunga internationella profil:
- Genom styrelsen får vi som branschorganisation men också Sverige som land tillgång till kompetenser och erfarenheter s
Så fortsätter Sverige vara attraktivt för Life Scince investeringar. 19 åtgärder i en handlingsplan framtagen av branschorganisationerna LIF, Swedish Medtech och SwedenBIO.
Läkemedelsföretagen i Sverige ökade sina investeringar i olika samverkansprojekt med hälso- och sjukvården under 2016. Det visar en preliminär sammanställning av årets Disclosure Code, öppen rapportering av alla ersättningar till sjukvården.
Det är mycket glädjande att regeringen nu bestämt sig för en satsning på att få EU:s läkemedelsmyndighet EMA till Sverige. Läkemedelsbranschen ger sitt fulla stöd till en nationell kampanj för att övertyga de andra medlemsländerna om att Sverige är den bästa nya hemvisten för myndigheten.
Regeringen ska låta granska om en modell med statliga premier för nya antibiotika kan testas i praktiken. Regeringens beslut är grundat på ett förslag till en ny värdebaserad ersättningsmodell som LIF har tagit fram tillsammans med medlemsföretagen AstraZeneca, MSD, GlaxoSmithKline och Astellas som alla är verksamma inom antibiotikaområdet.
Den långsamma introduktionen i Sverige av moderna blodförtunnande läkemedel (Noak) för att minska risken för stroke, kan till stor del förklaras med sjukvårdens ersättningssystem. Vi behöver inse att ekonomiska drivkrafter är lika styrande inom sjukvården som i andra sektorer.
I sommar kan vem som helst räkna ihop hur stora de totala ekonomiska ersättningarna är från läkemedelsföretag till sjukvården och dess medarbetare för olika typer av samverkan. Oavsett hur stor totalsumman blir kommer den inte att vara tillräcklig. Jag vill att det ska bli mer.
En ny kategori läkemedel borde införas i Sverige: receptfria läkemedel som endast säljs bakom disk på apoteken efter rådgivning av farmaceut. Detta skulle kunna frigöra resurser för sjukvården, samtidigt som det är ett bra sätt att utveckla och förbättra egenvården.
Den kommande forsknings- och innovationspropositionen nästa år kommer att påverka forskningsklimatet i Sverige i minst tio år. En central fråga är att den måste underlätta för näringslivets forskningsinvesteringar, för de är helt avgörande för ett lands totala forskning.
”Samverkan” var Årets Ord bland vårdseminarierna i Almedalen i somras. Alla pratar om behovet av samverkan mellan företag och sjukvården. Alla tycker att vi ska ha mer av det. Ändå blir det väldigt konstigt när konkreta samverkansprojekt diskuteras.