Läkemedel mot Alzheimers: Arbete pågår med närmare 100 nya läkemedel

De senaste veckorna har svenska patienters tillgång till de existerande bromsmedicinerna mot Alzheimer varit föremål för debatt. Bara ett landsting når upp till riktlinjerna för hur Alzheimerpatienter bör behandlas. Samtidigt har samhället enorma kostnader för vård och omsorg av patienter som är drabbade av demens. Socialstyrelsen beräknade 2005 de årliga kostnaderna till omkring 38 miljarder kronor.

– Den globala läkemedelsindustrin har närmare hundra nya läkemedel mot Alzheimer och andra demenssjukdomar på gång i de senare stadierna av utvecklingsprocessen, säger Richard Bergström, VD i LIF. Det finns alltså hopp om en allt bättre vård och allt mer effektiva bromsmediciner. Varje år, varje månad som en Alzheimerdrabbad kan få med bibehållna minnesfunktioner är en vinst - för den drabbade, för deras anhöriga och även för samhället.

– Men vi står inför en stor utmaning, fortsätter Bergström. Även om bara en mindre del av de nu aktuella läkemedelskandidaterna mot Alzheimer skulle nå fram till slutligt godkännande och kan börja användas, så måste det svenska sjukvårdssystemet kunna hantera dessa nya läkemedel. Besparingarna för samhället vid mindre omvårdnadsbehov av Alzheimerdrabbade syns inte i landstingens budgetar, där syns bara kostnaden för läkemedlet. Och det kan leda till förseningar och missade möjligheter, både för drabbade patienter och för samhällsekonomin.

– När vi nu står inför en period med ett kraftigt ökat antal äldre i den svenska befolkningen så måste denna ekvation lösas, säger Bergström. Vi måste ha ett ännu bättre och säkrare system för upptag av nya läkemedel, det visar bland annat den rapport som konsultföretaget IMS Health har gjort för LIFs räkning, och som pekade just på den ojämlika tillgången till läkemedel, däribland bromsmediciner mot Alzheimers*.

Bland de nya läkemedlen mot Alzheimers som är under utveckling finns flera med helt nya angreppssätt:

· Ett oralt läkemedel som hindrar bildandet av proteinansamlingar i hjärnan.
· En nässpray som har visat sig kunna nå hjärnan och begränsa tidiga kognitiva störningar, vilket är ett förstadium till Alzheimer.
· En genterapi för behandling av Alzheimersymptom som tidiga minneförluster, och som även kan förhindra celldöd i hjärnan.
· Ett vaccin riktat mot amyloid-beta-protein i hjärnan, vilket stärker immunförsvarets möjligheter att hindra och begränsa sjukdomen.

– Den forskande läkemedelsindustrin har många läkemedel under utveckling på många olika sjukdomsområden. Vi bedriver den forskningen med stora ekonomiska kostnader och risker. Men vi kan leverera, både hopp till drabbade patienter och möjligheter för samhället att utveckla en bättre sjukvård. För att vi ska kunna fortsätta att ta risker, behöver vi tro på att samhället kan ta emot våra nya läkemedel, både de revolutionerande och de som "bara" är lite bättre än de gamla. Att få färre biverkningar och effektivare läkemedel på alla olika sjukdomsområden är något som alla vill - patienter, sjukvården och samhället i stort, avslutar Richard Bergström

Kontakt
Richard Bergström, VD LIF
Tel 070-745 2974

* IMS-rapporten om den ojämlika tillgången mellan landstingen i Sverige till bland annat Alzheimermedicin, finns att ladda ned på LIFs förstasida www.lif.se

Länk till en sammanställning av pågående forskning kring läkemedelskandidater mot Alzheimers, som gjorts av LIF:s amerikanska systerförening, PhRMA (på engelska): www.phrma.org/Alzheimers