Högre export av läkemedel än personbilar

Exporten av läkemedel har ökat kraftigt under första halvåret i år. Exporten uppgick till cirka 70 miljarder kronor, jämfört med 50 miljarder under första halvåret 2021, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). De starka siffrorna utgör ett kvitto på att satsningen på Life Science måste fortsätta, anser Lif.

Läkemedel befäster sin position som en av Sveriges största och viktigaste exportbranscher, enligt den nya halvårsstatistiken från SCB. Exporten från svenska produktionsanläggningar uppgick till cirka 70 miljarder kronor, vilket är en ökning med 38 procent i ekonomiskt värde. Volymökningen var 34 procent, vilket är den högsta ökningen bland alla exportvaror.

Exportsiffrorna för första halvåret är därmed lika starka som under första pandemiåret 2020. Då hade ökningen jämfört med 2019 sin grund i de kraftigt ökade behoven inom hälso- och sjukvården i samband med covid-19, samt hamstringstendenser i många länder.

– Jag ser två tydliga och positiva orsaker till att Sveriges läkemedelsexport ökar. För det första är ökad export av läkemedel ett tecken på många länder satsar mer på hälso- och sjukvård, vilket i förlängningen leder till förbättrad folkhälsa. Den andra orsaken är att internationella läkemedelsföretag väljer att investera i svenska tillverkningsanläggningar, vilket är ett kvitto på att Sverige är en konkurrenskraftig plats när det gäller bland annat teknisk kompetens och högkvalificerade medarbetare, säger Peter Leander, kommunikationschef på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Läkemedel stod för 7,1 procent av Sveriges samlade export under halvåret. Värdet av läkemedelsexporten är i dag högre än för traditionellt starka exportbranscher som personbilar, järn och stålprodukter, och pappersprodukter.

Importen av läkemedel var under samma period cirka 31,5 miljarder kronor. Det innebär att läkemedelsbranschens positiva bidrag till handelsnettot, Sveriges samlade handel med andra länder, var 38,5 miljarder kronor. För ett flertal andra branscher var handelsnettot negativt, och Sveriges samlade handelsnetto var ett underskott på 3 miljarder kronor. Det innebär att läkemedelsbranschen bidrog starkt till Sveriges samlande BNP under det första halvåret 2022.

– De här starka siffrorna utgör ett viktigt budskap till politiska beslutsfattare om att de senaste årens satsning på Life Science, med bland annat en nationell strategi och ett Life Science-kontor i Regeringskansliet, är mycket framgångsrik och måste fortsätta. Sverige har stora möjligheter att locka till sig internationella investeringar i läkemedelsproduktion. Utöver ekonomiska vinster bidrar det även till grön omställning när läkemedel kan produceras här i Sverige på ett miljömässigt hållbart sätt. Det bidrar till att minska globala utsläpp, säger Peter Leander.