Sverige borde driva kampen mot AMR under ordförandeskapet

Sverige är sedan decennier ett föregångsland i kampen mot antimikrobiell resistens, AMR. Men vi får inte slå oss till ro. Sverige bör göra AMR till en prioriterad fråga under det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret 2023.

I dag den 18 november inleds World Antimicrobial Awareness Week, en årlig vecka för att uppmärksamma ett av de största hoten mot global folkhälsa, antibiotikaresistens. Händelsevis följer den direkt efter att klimattoppmötet COP26 avslutats i Glasgow. Men det finns fler samband än så mellan klimatförändringar och antibiotikaresistens. I båda fallen har det tagit många år av samhällsdebatt och en lång rad globala larmrapporter innan konsekvenserna av misslyckade åtgärder på allvar har sjunkit in. I båda fallen ser vi redan en alarmerande utveckling. Enligt Europeiska kommissionen orsakar AMR 33 000 människors död i EU varje år, och sjukvårdskostnaderna och produktivitetsförlusterna uppgår till minst 1,5 miljarder euro per år.

Men det kan bli mycket värre. Om utvecklingen inte går att stoppa finns risken att sjukvården kastas tillbaka till dagarna före penicillinet. Många miljoner människor kommer att dö. En enkel knäoperation skulle genomföras med livet som insats. Läkare skulle stå maktlösa inför en vanlig lunginflammation. AMR är ett direkt hot mot all annan medicinsk behandling. Utan tillgång till effektiva antibiotika kan till exempel avancerade cancerbehandlingar som leder till ett försvagat immunförsvar inte utföras. AMR är därför en utmaning som läkemedelsbranschen måste ta sig an med full kraft.

Vi har i Sverige mycket att vara stolta över när det gäller arbetet mot AMR. Redan i mitten av 1980-talet förbjöds användningen av antibiotika inom djurskötsel i tillväxtfrämjande syfte. Vi har världsledande forskare inom området som professor Otto Cars, grundare av det internationella forskarnätverket ReAct. Sedan 1990-talet har STRAMA-nätverket arbetat både nationellt och lokalt med direkta åtgärder för bland annat färre vårdrelaterade infektioner och ansvarsfull förskrivning av antibiotika. Idag har Sverige, ur ett internationellt perspektiv, låg antibiotikakonsumtion och en relativt gynnsam resistenssituation. Till detta kan läggas att svenska regeringar av olika färg haft AMR högt på agendan och drivit på för mer aktiva insatser i globala forum som FN och WHO. Nu senast har socialminister Lena Hallengren utsetts till vice ordförande för WHO-organet av internationella ledare mot AMR, Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance.

Under första halvåret 2023 är Sverige ordförandeland inom EU. Det ger möjlighet att driva vissa prioriterade frågor som är särskilt viktiga för Sverige. Mer aktiva åtgärder inom EU för att minska det hälsohot antibiotikaresistens utgör är en utmärkt fråga för Sverige att driva under ordförandeskapet.

Utmaningarna inom AMR är många och komplexa. Det handlar bland annat om ansvarsfull tillverkning med minskade utsläpp till miljön, och ansvarsfull användning av antibiotika – men också tillgång till befintliga antibiotika, och att skapa incitament för utveckling av helt nya antibiotika. På global nivå ser utmaningarna helt annorlunda ut i låginkomstländer med bristfällig sjukvård och låg tillgång till antibiotika, jämfört med i höginkomstländer där vi ofta ser alltför omfattande användning av antibiotika.

Det finns flera stora problem inom antibiotikaområdet som hittills har förblivit olösta. En sådan är att de flesta antibiotika har funnits på marknaden väldigt länge, vilket gör att de har förlorat sitt patentskydd. Eftersom de är konkurrensutsatta sedan lång tid är priserna mycket låga. Inom det svenska ersättningssystemet kan kostnaden för patienten för en antibiotikakur i princip motsvara en ask halstabletter. Prispressen utgör en betydande risk för att vissa företag använder tillverkningsmetoder som har en stark negativ påverkan på den omgivande miljön och därmed en potentiell risk att utveckla resistens.

Läkemedelsbranschen i Sverige har länge varit en drivande kraft för införandet av ett system där produkter tillverkade med lägre påverkan på omgivande miljö kan premieras. Vi har bland annat tagit fram en miljöbedömningsmodell för läkemedel i samarbete med det internationellt erkända Svenska Miljöinstitutet IVL. Idag baseras ersättningssystemet för generiska läkemedel endast på lägsta möjliga pris. Regeringen har nu accepterat vårt förslag och beslutat att införa ett pilotprojekt med miljöpremie utifrån vissa miljökriterier som kommer att gynna företag med ansvarsfull läkemedelsproduktion. Om det faller väl ut kan systemet införas brett i Sverige och förhoppningsvis vara en inspiration för andra länder.

Ett annat olöst problem är att väldigt få nya och effektiva antibiotika forskas fram och utvecklas. Detta beror delvis på att de vetenskapliga utmaningarna är betydande. Bakteriestammar blir alltmer aggressiva och utvecklar resistens snabbare. Men lika viktigt är att läkemedelsföretagens vanliga ekonomiska incitament för utveckling från forskningsgenombrott till färdiga läkemedel är satt ur spel. Anledningen är att nya antibiotika måste användas sparsamt för att undvika utveckling av ny resistens. Antibiotika som inte säljer genererar inga intäkter och därför behövs betalningsmodeller som frikopplar ersättningen till företaget från antalet sålda förpackningar.

Det är två saker som måste hända för att nya antibiotika ska kunna utvecklas. De globala investeringarna i forskning och utveckling för att utveckla nya verkningsmekanismer och substanser kallas push. Men samtidigt måste nya betalningsmodeller för företag utvecklas som skiljer företagens ersättning från användningen, så kallad pull. Det är först när nya betalningsmodeller finns på plats som företag har incitament att gå vidare med stora investeringar i samband med att utveckla lovande substanser, och genomföra kliniska prövningar hela vägen tills ett nytt antibiotikum kan nå patienter. Hittills har ingen på global nivå kunnat presentera en sådan betalningsmodell.

Läkemedelsbranschen i Sverige presenterade 2016 ett första förslag till en nationell modell som skiljer ekonomisk ersättning till företaget från antalet sålda antibiotikaförpackningar. Regering och myndigheter har tagit hänsyn till detta och Folkhälsomyndigheten genomför nu en nationell pilot som ska utreda om det är möjligt att säkerställa tillgången på vissa medicinskt viktiga antibiotika och därmed öka behandlingsmöjligheterna för svårbehandlade infektioner. Jag ser inte pilotprojektet som en optimal lösning, men det är ändå ett viktigt första försök som behöver vidareutvecklas.

Jag är övertygad om att ett litet land som Sverige kan visa vägen för större och mer komplexa marknader både när det gäller åtgärder för att minska AMR och för att få fram nya antibiotika. Sverige är en utmärkt testmarknad för olika incitamentsmodeller som, uppskalade till europeisk och global nivå, kan ha mycket positiva effekter. De utmaningar som måste hanteras är oerhört komplexa. Men å andra sidan har den pågående pandemin visat att det globala samfundet och de forskande läkemedelsföretagen lyckats med både push och pull när vi inom ett år från utbrottet lyckades ta effektiva vacciner mot covid-19 till massproduktion.