Nationell handlingsplan tar ett grepp om antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är en av de ledande dödsorsakerna i världen, visar en ny studie. Sverige tar problemet på stort allvar sedan länge och nyligen kom en uppdaterad handlingsplan för gemensamma insatser från myndigheter och organisationer. Lif är positiva till åtgärderna och att man lyfter vikten av nya antibiotika, något som kräver nya betalningsmodeller.

Den ökande antibiotikaresistensen blir ett allt allvarligare hälsohot. Läget är till och med mer bekymmersamt än vad som tidigare framkommit: en omfattande global undersökning som nyligen presenterades i The Lancet visar att AMR (antimikrobiell resistens) är en av de ledande dödsorsakerna i världen. År 2019 kunde nästan fem miljoner dödsfall kopplas till antibiotikaresistens och över en miljon människor avled på grund av resistenta infektioner som inte kan behandlas med antibiotika. De sjukdomar där AMR skördar flest liv är lunginflammation följt av sepsis och blindtarmsinflammation.

Uppdaterad nationell handlingsplan

Sverige tar sedan länge frågan på stort allvar och bedriver ett omfattande arbete globalt och nationellt. Den samverkansfunktion med myndigheter och organisationer som regeringen inrättat presenterade den 21 januari en uppdaterad nationell handlingsplan för 2021–2021. Den utgår från den svenska strategins sju mål med arbetet mot antibiotikaresistens.

En bred kombination av åtgärder måste till för att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen, bland annat framtagande av nya antibiotika, ansvarsfull användning och tillverkning och satsningar på att förebygga infektioner.

– Vårt arbete utgår främst ifrån vad vi kan göra nationellt, men vi kommer även att samverka över gränserna, till exempel genom EU-arbetet. Genom att arbeta med dessa frågor på ett internationellt plan bidrar vi även till att bevara en god resistenssituation i Sverige, säger Björn Eriksson generaldirektör på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Sverige kan spela en viktig roll i den globala kampen mot AMR

Lif har också tagit fram en handlingsplan mot AMR, som fokuserar på vad läkemedelsbranschen kan göra. Den kommer att färdigställas tidigt 2022 efter en remissrunda. Lif tar bland annat upp den svenska strategins mål om ansvarsfull användning av antibiotika och målet om ledarskap inom EU och internationellt arbete.

Bengt Mattson, sakkunnig på Lif, säger:

– Vi ser positivt på att samverkansfunktionens handlingsplan satsar på internationellt samarbete och på att Sverige ska ha en ledande roll, inte minst under ordförandeskapet i EU 2023. I Lifs handlingsplan är en av huvudpunkterna att Sverige ska använda ordförandeskapet till att sätta ljuset på antibiotikaresistensfrågan och axla en ledarroll. Vi ses redan som ett föredöme och kan utnyttja den positionen.

Nödvändigt med nya antibiotika

Andra delar i den nationella handlingsplanen som Lif ser som särskilt relevanta för läkemedelsområdet är satsningarna på god tillgänglighet till antibiotika, minskad risk för bristsituationer och införandet av en försöksverksamhet med en miljöpremie i periodens vara-systemet, där antibiotika ska ges prioritet. För att förbättra tillgången till nya och befintliga antibiotika krävs nya betalningsmodeller, konstaterar samverkansfunktionen. Amy Havenäng, trainee på Lif med antibiotikaresistens som specialitet, håller med.

– Det behövs ekonomiska incitament för att utveckla nya antibiotika, något som är nödvändigt för att även i framtiden kunna behandla infektioner och bedriva hälso- och sjukvård. Vi tror att Sverige kan bli en testbädd för nya betalningsmodeller som i nästa steg kan skalas upp till global nivå. Det är en förutsättning för att minska resistensutvecklingen, säkra tillgänglighet till existerande antibiotika och utveckla nya effektiva antibiotika.