Ledare:"Tungt ansvar vilar på Sverige"

Sverige axlar ett stort ansvar som EUs ordförandeland nästa år. Trots ett fortsatt krisläge måste vi även orka driva på för en framtida läkemedelslagstiftning inom unionen som tryggar patienters tillgång till effektiva läkemedel genom att ge incitament för forskning och utveckling, som stärker Europas konkurrenskraft och som kan möta såväl kommande kriser som en hållbar utveckling.

Hälso- och sjukvård har aldrig varit viktigare för alla världens länder än under de gångna åren. Åren med coronapandemi har präglats av död och omfattande lidande och ett uppvaknande kring sårbarheten med helt globaliserade försörjningskedjor – men också på fantastiska arbetsinsatser av vårdpersonal och en samlad forskningsinsats som gav oss effektiva vacciner inom ett år från smittoutbrottet. Och när pandemin väl började ebba ut inledde Ryssland ett grymt anfallskrig mot Ukraina som orsakar ett oerhört lidande för befolkningen i ett stort europeiskt land och en flyktingvåg utan motstycke. Behoven av läkemedel och sjukvårdsmaterial är i dag mycket stora då den inhemska produktionen i Ukraina till stora delar slagits ut. Min egen bransch befinner sig liksom många andra i en fortsatt krisberedskap. Och ovanpå detta finns långsiktiga betydande utmaningar, som utbredningen av antimikrobiell resistens (AMR) och behovet av omställning av hela samhället till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Det är mot den bakgrunden som Sverige i januari nästa år ska ta över som EUs ordförandeland. Helt klart är att detta inte är i en tid då ordförandelandet i lugn och ro kan lotsa de olika ärendena vidare i processerna inom EUs byråkratiska maskineri, utan snarare en tid för att fokusera på det viktigaste. Nu och framöver kommer det från olika sektorer och branscher uppmaningar om vad den regering som tillträder efter valet i september borde fokusera på under ordförandeskapet första halvåret 2023. Vi inom läkemedelsbranschen utgör inget undantag. Så varför behöver då våra frågeställningar vara prioriterade? Låt mig förklara.

Medan hälso- och sjukvård är en nationell angelägenhet är läkemedelsområdet något som sedan länge i hög grad reglerats på EU-nivå, och just nu pågår en stor översyn av hela EU-lagstiftningen för läkemedel. Det regelverk som denna process slutligen landar ner i kommer att ha avgörande betydelse för EU-medborgares tillgång till nya effektiva läkemedel, för läkemedelsföretagens incitament för forskning och utveckling, för läkemedelsproduktion i Europa, och för EUs konkurrenskraft inom Life Science gentemot framför allt USA och Kina/Asien. Som schemat ser ut just nu kommer ett sådant omfattande lagförslag sannolikt att läggas fram under Sveriges tid som ordförandeland.

Det är en lagstiftning som kommer att ha direkt påverkan på den fortsatta medicinska forskningen och utvecklingen och därmed möjligheten att bota och lindra svåra sjukdomar. Europa är ledande inom Life Science med tung akademisk forskning och en stark forskande läkemedelsbransch, men konkurrensen från andra världsdelar är tuff och utan attraktiva villkor kommer forskningsinvesteringar att gå till länder utanför unionen. Vi måste ha en lagstiftning som ger utrymme för medicinska och tekniska genombrott inom läkemedel, medicinteknik, artificiell intelligens och hälsodata, och som gör att nya innovativa behandlingar inom exempelvis precisionsmedicin och läkemedel för avancerad terapi (ATMP) når fram till Europas patienter. En lagstiftning som möjliggör byggandet av hållbar hälsa – ett helt centralt perspektiv i samhällets omställning till långsiktig hållbar utveckling.

I dag pågår i Sverige liksom i många andra EU-länder en intensiv diskussion kring prissättning av läkemedel, framför allt för avancerade läkemedel riktade till mycket små men svårt sjuka patientgrupper. Grundforskningen, som exempelvis kartläggningen av hela det mänskliga genomet och den så kallade gensaxen, har gett möjligheter till att forska fram och utveckla avancerade behandlingar mot mycket svåra livshotande sjukdomar där patienter tidigare stod helt utan effektiv behandling. I företagens forskningsportföljer har tidigare projekt kring mediciner mot mindre allvarliga folksjukdomar där bra behandlingar redan finns, bytts ut till forskning för att få fram effektiva behandlingar mot svåra sjukdomar inom exempelvis cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

EU införde för 15 år sedan en särskild lagstiftning i syfte att ge företagen incitament att utveckla effektiva läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar. Utan ekonomiska incitament fanns risk att sådan läkemedelsutveckling inte hade kommit till stånd. De senaste åren har vi börjat kunna skörda frukterna av detta, men väldigt många patienter har fortfarande sjukdomar som inte kan behandlas. Vi måste därför se till att bibehålla goda villkor för utveckling av läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Läkemedelsföretag måste samtidigt ta sitt ansvar för att i samverkan med nationella pris- och subventionsmyndigheter komma överens om långsiktigt hållbara prisnivåer. Det ansvaret måste företagen ta trots att behandlingar inom precisionsmedicin och ATMP på intet sätt är kostnadsmässigt systemhotande eller något som tränger undan annan vård, vilket en del debattörer för fram.

Jämlik vård utgör en av huvudpunkterna i den läkemedelsstrategi som EU presenterat och som utgör grunden för det fortsatta arbetet med översynen av läkemedelslagstiftningen. I dag är enskilda läkemedel i mycket varierande grad tillgängliga i olika medlemsländer, och det är något som EU-kommissionen vill ändra på. I framtiden ska medlemsländernas ekonomiska situation och medborgarskapet spela mindre roll för vilken läkemedelsbehandling som erbjuds. Tillgängligheten behöver framför allt öka i länder i östra Europa, men även i Sverige är långt ifrån alla nya läkemedel tillgängliga av olika skäl. På det här området har den forskande läkemedelsbranschen inom unionen, via vår branschorganisation EFPIA, redan agerat. Alla medlemsföretag ska åta sig att söka nationell subvention i alla medlemsländer inom två år från godkännandet av ett nytt läkemedel från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Vidare ska företagen i högre grad anpassa sina priser efter ländernas olika ekonomiska styrka.

Av rent nationella skäl är en stark forskande läkemedelsbransch oerhört viktig för ett litet exportberoende land som Sverige. Produktion av läkemedel är högteknologisk verksamhet som kräver kvalificerad arbetskraft och där slutprodukten genererar ett mycket högt förädlingsvärde. I dag är exportvärdet för läkemedel i Sverige högre än för personbilar. På europeisk nivå ser vi att läkemedelsproduktionen inom EU ökar, en trend som just nu förstärks utifrån de erfarenheter pandemin gett oss. Beredskapen inför framtida hälsokriser kan höjas om Europa är mindre beroende av Asien för produktion av aktiva läkemedelssubstanser. Produktion som sker utifrån en mer heltäckande europeisk miljölagstiftning stärker också en hållbar utveckling. För att understödja dessa positiva trender i Sverige och i andra EU-länder krävs långsiktiga spelregler som stimulerar branschens investeringar i läkemedelsproduktion i Europa.

Jag är övertygad om att Sverige kan axla det tunga ansvaret att ta vidare en lagstiftning inom läkemedelsområdet som stärker såväl Sverige som EU inom Life Science. Vi är redan internationellt tongivande vad gäller insatser för att minska hotet från AMR. Med Sveriges tunga traditioner inom akademisk medicinsk forskning, starka myndigheter som Läkemedelsverket och TLV, framgångsrika forskande läkemedelsföretag och en hälso- och sjukvård av hög kvalitet är det en sektor som bör prioriteras under vårt kommande ordförandeskap. Vi inom läkemedelsbranschen kommer självklart att ge vårt stöd under detta så viktiga halvår för Sverige.