"Hälso- och sjukvård i krigets skugga"

Behovet av läkemedel och sjukvård i det krigshärjade Ukraina är enormt men att nå fram med hjälpleveranserna näst intill omöjligt. Parallellt ställs svensk sjukvård inför medicinska utmaningar när ukrainska patienter flyr hit. Bengt Mattson skriver om hur kriget slår mot människors hälsa och hindrar långsiktig hållbar utveckling.

Under 2022 använder jag mina krönikor till att varje månad presentera ett av FN:s globala hållbarhetsmål ur läkemedelsbranschens perspektiv. Att bekämpa korruption och mutor (delmål 16.5) skulle ha varit det huvudsakliga fokuset för denna krönika. Delmålet tillhör mål 16, ”fredliga och inkluderande samhällen”, och efter den ryska invasionen av Ukraina är det angeläget att påtala att fredliga samhällen såklart generellt är en förutsättning för god hälsa, välmående och långsiktigt hållbara samhällen. Och med anledning av kriget byter jag vinkel på krönikan. Istället för arbetet med antikorruption och Läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER) funderar jag nu över krigets inverkan på läkemedelsförsörjning och möjligheten att bedriva hälso- och sjukvård.

Den ryska invasionen är förödande
Innan jag går vidare tar jag tillfället i akt att kraftfullt fördöma den ryska invasionen. Aggressiva krigshandlingar av detta slag är oförlåtliga och ödelägger alla möjligheter att bygga hållbara samhällen. Konsekvenserna är såväl omedelbara som långsiktiga. Den insikten är såklart intuitiv, men det beskrivs även med all önskad tydlighet i presentationen av mål 16 på sajten globalamalen.se:

Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld. Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa och möjligheter att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande.

Inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av konflikt och våld. Våld innebär inte bara mänskligt lidande, det raserar också grunden för samhällets ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling. De länder som är drabbade av krig och utdragna konflikter är de länder som har svårast att lyfta sin befolkning ur fattigdom. Att stärka rättsstatsprincipen och främja mänskliga rättigheter är nyckeln till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen.

Svårt för läkemedlen att nå fram till Ukraina
Det är idag i princip omöjligt att säkerställa läkemedelstillgången i Ukraina. Behoven är enorma, men inte ens organisationer som UNHCR, Läkare utan gränser eller Röda Korset kan ta sig in i landet på ett säkert sätt. Ryssland respekterar bara under korta stunder de humanitära korridorer som upprättas.

Även i flyktinglägren som byggs upp i angränsande länder är sjukvårdsbehoven mycket stora. Dit kommer hjälpen fram, men för att få faktisk verkan är struktur och samverkan mellan alla aktörer enormt viktigt. Det är ett av skälen till att såväl myndigheter, hjälporganisationer och vi från näringslivet uppmanar till samordnade insatser, allra helst via EU:s krismyndighet HERA (Health Emergency preparedness and Response Authority).

Här i Sverige ansvarar Läkemedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för samordningen av de svenska medicinska hjälpsändningarna. Den som önskar läsa mer om läkemedelsdonationer till Ukraina kan göra så på lif.se.

Svensk hälso- och sjukvård måste möta nya medicinska behov
Medicinska behov finns såklart också hos de ukrainska flyktingar som nu kommer till Sverige. I en del fall finns inte läkemedlen som de använder här. Och behandlingsriktlinjer och -traditioner skiljer sig ofta mellan länder. Här ställs den svenska hälso- och sjukvården inför utmaningar: Hur ger man patienterna tillgång till de eftersökta läkemedlen, alternativt likvärdiga behandlingar?

Men utmaningar följer även av det faktum att såväl tuberkulos som polio förekommer i Ukraina och att vaccinationstäckningen är låg. Det gäller också för mässling och covid-19. Jämfört med svårigheterna för människor som befinner sig i Ukraina är dock detta ingenting.

Svensk läkemedelsförsörjning påverkas inte
Det finns inte skäl att vara orolig för Sveriges läkemedelsförsörjning. Den är robust och påverkas inte direkt av kriget i Ukraina. Varken Ryssland eller Ukraina har någon betydande export av läkemedel till Sverige eller övriga Europa.

I ett längre perspektiv finns såklart risken att läkemedelsförsörjningen påverkas även hos oss, exempelvis om kriget leder till drivmedelsbrist och -ransonering, men för närvarande är våra utmaningar i stort sett obefintliga i jämförelse med situationen i Ukraina.

Krigets destruktiva konsekvenser
Jag tänkte så avsluta månadens krönika med att lyfta ytterligare några av mål 16:s delmål. De får illustrera hur mycket som förstörs och omöjliggörs i krigets skugga.

Minska våldet i världen (16.1), skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och våld (16.2), främja rättssäkerhet och tillgång till rättvisa (16.3), bekämpa organiserad brottslighet och olagliga finans- och vapenflöden (16.4) samt säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna (16.10).