"Dags att vision blir verklighet"

Visst har Sverige möjlighet att bli ett ledande land för implementering av precisionsmedicin. Men då måste insikten öka kring att det inte handlar om någon framtidsvision, utan att konkreta åtgärder behövs här och nu, säger Frida Lundmark i en ledare i Life-time.

Vad är egentligen precisionsmedicin? Kanske leder begreppet tankarna framför allt till avancerad diagnostik med helgenomsekvensering där den enskilde patientens genuppsättning kan matchas med exakt rätt och mycket avancerade läkemedelsbehandling. Och den medicinska utvecklingen har också de senaste åren skapat helt nya förutsättningar för en i högre grad individanpassad sjukvård. Men kanske skapar den snäva definitionen också ett avstånd till den ordinarie hälso- och sjukvården och ger bilden av att precisionsmedicin är förbehållet den högspecialiserade universitetssjukvården.

Precisionsmedicin är i lika hög grad en systemfråga. Implementering av precisionsmedicin innebär en naturlig modernisering av hälso- och sjukvården. Ett steg mot en framtida sjukvård där forskning och innovation är än mer integrerade och i högre grad utgår från den enskilda patients förutsättningar. Av avgörande betydelse är att denna modernisering tar avstamp i den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen som innebär att allt fler personer med svåra och livshotande sjukdomar kommer att kunna få ett bättre liv eller bli helt botade från sin sjukdom. Men att moderniseringen i förlängningen också kan ge tillgång till mer precis diagnostik och behandling också till patienter med mer vanligt förekommande sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit och hjärtsvikt. Vi kan redan i dag förhållandevis enkelt och billigt kartlägga en individs hela genuppsättning och den medicintekniska utvecklingen ger helt nya möjligheter till användning av avancerad bilddiagnostik och molekylärbiologisk diagnostik.

Alla dessa nya medicinska möjligheter ställer också helt nya krav på hälso- och sjukvårdssystemen. Det handlar om stora medicintekniska investeringar för vården och besparingar i andra delar av samhället. Men det handlar i lika stor utsträckning om uppföljningssystem, hälsodatafrågor, betalningsmodeller, klinisk forskning, samverkan mellan regioner, akademi och företag, samt samverkan mellan både regioner och på nationell nivå.

Idag saknas det emellertid någon som håller i taktpinnen för den nödvändiga modernisering av hälso- och sjukvården som precisionsmedicin innebär. Regeringen pekar särskilt ut precisionsmedicin i den nationella strategin för Life Science, och anger som mål att Sverige ska vara ett ledande land för implementering. Men det saknas en närmare plan för hur detta ska gå till, och hur ansvaret för olika nödvändiga åtgärder ska fördelas mellan alla involverade aktörer.

Här på Life-time har vi de senaste veckorna publicerat flera artiklar om hur precisionsmedicin implementeras inom den svenska hälso- och sjukvården och om vilka frågor som måste få en snar lösning. Den bild som ges från universitetssjukhusregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne är ganska splittrad. Varje region och varje universitet har valt en modell som passar just dem, samtidigt som mer av nationell samordning efterfrågas. En sammanhållande nationell kraft och faktisk infrastruktur utgörs av Genomic Medicine Sweden, som dock drivs i projektform med i nuläget finansiering till och med 2024.

Vi inom den forskande läkemedelsbranschen anser att Sverige har alla möjligheter att uppnå regeringens målsättning för precisionsmedicin. Men för att det ska kunna bli verklighet måste insikten öka kring att det måste finnas en nationell färdplan eller strategi som konkret adresserar de frågor som måste hanteras gemensamt. Färdplanen skulle med fördel kunna tas fram genom en överenskommelse mellan staten, regionerna, patientorganisationerna, Life Science-företagen och universiteten. En sådan bred sammansättning finns redan på plats i form av regeringens Samverkansgrupp för hälsa och Life Science inom arbetet med den nationella strategin. Samverkansgruppen har även en pågående arbetsgrupp för precisionsmedicin, som skulle kunna ges i uppdrag att ta fram en färdplan för implementering.

Några av alla de frågor som vi ser måste adresseras är:

• Staten och regionerna behöver teckna en överenskommelse för att möjliggöra den omställning som krävs inom hälso- och sjukvården för att kunna implementera precisionsmedicin. Detta kommer att kräva ett betydande ekonomiskt åtagande från statens sida.
  
• Den årliga europeiska så kallade WAIT-undersökningen som läkemedelsbranschen tar fram visar att Sverige hamnat på efterkälken när det gäller patienters tillgång till nya läkemedel. Detta gäller särskilt läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar, som främst står i fokus för precisionsmedicin. En modell måste utvecklas som säkerställer den bärande principen att alla läkemedel som godkänns inom EU ska finnas tillgängliga för svenska patienter, inte minst när det handlar om det första potentiellt effektiva läkemedlet för respektive sjukdom.
  
• Genomic Medicine Sweden måste ges långsiktiga organisatoriska och finansiella förutsättningar att fungera som infrastruktur och motor i arbetet med att implementera precisionsmedicin.
  
• Patienter måste ges bättre möjligheter att vara delaktiga i sin vård. Här på Life-time har vi nyligen berättat om det framgångsrika projektet inom Regionala cancercentrum kring Individuell patientöversikt (IPÖ). Även detta projekt bör permanentas och utvecklas som en nationell modell för kunskapsstöd ochvisualisering även för andra kroniska sjukdomsområden.
  
• Även om vi i Sverige tycker oss vara ledande när det gäller kvalitetsregister saknas en nationell modell för strukturerad uppföljning av läkemedelsbehandling. Det finns också betydande oklarheter kring hur hälsodata i realtid får delas mellan olika aktörer. Här måste regeringen snarast ta initiativ till ett samlat grepp i syfte att åtgärda hinder och flaskhalsar. Ett första steg kan vara att ge Socialstyrelsen i uppdrag att säkra att individuppgifter om läkemedelsanvändning i slutenvården tillgängliggörs via läkemedelsregistret.